I min förra ledare (ETC Norrköping 28/10) skrev jag om arbetsgivarnas höga krav på utbildning vid nyrekrytering. Jag nämnde bland annat förskolan som exempel. Jag fick ganska snabbt svar ifrån en grupp förskolelärare som ansåg att jag hade fel uppfattning om verksamheten på våra förskolor. Det förvånar mig inte att det blev den reaktionen. Självklart ska ni vara stolta över er akademiska utbildning som ni har kämpat med i kanske fyra till fem år. Och det är jättebra att förskolan bedrivs på ett pedagogiskt sätt. Men min uppfattning är att det finns många arbetsuppgifter som kan göras av personer som inte har pedagogisk examen. Detta för att underlätta för pedagogerna. Det fungerar så på många förskolor idag, men det tillåts inte att en outbildad eller obehörig, hemsk benämning förresten, kan söka en ledig befattning på en förskola. Barnen på förskolan är ofta där i upp till nio timmar per dag och i grupper som kan bestå av över 20 barn. Det kan inte vara meningen att barnen ska vara i undervisning hela tiden, de måste få möjlighet att leka på egen hand ibland. Då måste det finnas personal som ser till dem så de inte skadar sig eller andra.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Min poäng är inte att förringa pedagogernas arbete utan jag anser att det finns andra arbetsuppgifter i en förskola som kan skötas av personer som saknar pedagogisk utbildning.
I min roll som fackordförande har jag varit med om stora personalneddragningar där personal med lång anställningstid blivit av med sina anställningar och har fått söka sig ut på arbetsmarknaden med låg eller fel utbildning. Flera av dessa har inte fått något arbete utan hamnat i en långtidsarbetslöshet. Att i 50-årsåldern sätta sig i skolbänken igen är kanske inte motiverat då man kanske både behöver läsa in gymnasium och högskola. Då det finns en brist på utbildade pedagoger har några ändå fått chansen att arbeta på förskolor och det har fungerat bra. Vi har även stöttat dem genom att arrangera kurser i bland annat teckentolkning för att de ska ha något i sina CV som kan göra dem intressanta som vikarier där det finns barn som har behov av det.
Under åtta år med borgerlig regering sänktes skatteintäkterna med 140 miljarder, skattesänkningar som självklart märks i vårt välfärdsystem. Ett system som kanske har varit bra när man har haft arbete, men inte om man blivit arbetslös eller sjuk. Det är heller inte bra för dem som arbetar inom vård och omsorg när de personella resurserna hela tiden blir bantade. Det behövs fler vuxna som arbetar inom skolan och det behövs fler händer i vården av våra sjuka och gamla. I den socialdemokratiska regeringens budget finns nu tio extra miljarder till välfärden. Detta kommer förhoppningsvis de vårdanställda att känna av. Det ska ställas mot de borgliga partiernas hopräknade budgetförslag som innebär ytterligare skattesänkningar på 82 miljarder. Något som skulle skapa stora klassklyftor i samhället då endast höginkomsttagarna får ta del av tillväxten. Att Trump fick så stort antal röster lär bero på de stora klassklyftor som har uppstått när köpkraften för arbetarna, som står utan arbete, har stått still under många år och de välbärgade har fördubblat sina inkomster. Trump liksom SD pratar gärna om problemen men kommer inte med några vettiga lösningar.
Nivån på skolutbildning har också med klassklyftor att göra. Familjer med låg inkomst, ofta också med låg akademisk utbildning hos föräldrarna, uppskattar när deras barn istället för att utbilda sig skaffat sig ett arbete och kan försörja sig själv. De hamnar då längst ner på rekryterarnas önskelista när deras situation förändras och de behöver söka nytt arbete.
När vi nu ska se till att de som flytt till Sverige ska integreras i samhället genom det så kallade snabbspåret måste även de svenskar som inte lyckats skaffa sig ett arbete på grund av låg- eller fel utbildning få extra resurser.
