Sverige och dess energikrävande industrier behöver kärnkraften. I alla fall under lång tid framöver. Den block-överskridande överenskommelsen om fortsatt drift av kärnkraftverken som energiminister Ibrahim Baylan fick igenom har gett en ökad trygghet för de som arbetar inom energiintensiva industrier så som papper- och stålindustrin. I uppgörelsen ingår ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Detta ger en tidsfrist för utveckling och utbyggnad av moderna energislag som vind- och solenergi.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Utvecklingen inom energiområdet går fort, det kan vi alla märka till exempel med den lägre energiförbrukningen som LED-tekniken har medfört i hemmen. Trots allt fler tv-apparater i varje hushåll sjunker oftast elförbrukningen. Kan man sedan montera solceller på taken och producera sin egen el och sälja det som man inte själv konsumerar så är det superbra.
Problemet med ett lågt energipris är att det blir svårt för energibolagen att investera i nyproduktion av elenergi. För att få ekonomi i kostsamma projekt måste man stimulera med förmånliga energicertifikatssystem där producenter av förnybar elenergi kompenseras för sin produktion och förbrukarna får betala. Men blir kostnaderna för energin för hög kan det slå mot industrin och arbetstillfällen.
Holmens pappersbruk Braviken i Norrköping förbrukar cirka en procent av Sveriges förbrukning av elenergi. Där är tillgången på billig elenergi viktig för lönsamheten och möjligheten att konkurrera med papperstillverkare som enbart använder returpapper i sin tillverkning. Den metod som används på Braviken för att finfördela veden kallas TMP, termo mekanisk massa, och utvecklades på 70-talet. En av fördelarna med den metoden är att man kan utnyttja mycket mer av veden och att man i processen kan ta tillvara den ånga som bildas vi malningen. Ångåtervinningen medför att man i dag är till stor del fri från förbränning av fossila bränslen.
För att förnybar energi så som vind- och solenergi ska vara ett stort inslag i den svenska energiproduktionen måste det finnas tillräcklig med så kallad reglerkraft. Det är den kraft som man kan variera efter behovet när det inte blåser eller solen inte skiner. I dag är det kärnkraft och vattenkraft som inte är beroende av vädret som utgör vår reglerkraft. Även om vattenkraften kan ifrågasättas som reglerkraft när klimatförändringarna har gjort vädret så extremt. Långa perioder utan nederbörd medför att vattennivåerna i sjöarna, som är vattenmagasin för kraftstationerna, sjunker. De ibland 100-åriga vattendomar som ligger till grund för hur kraftbolagen får reglera vattenflödet måste ses över dels på grund av hur klimatets förändringar har påverkat naturen men även för att förenkla förutsättningarna för energibolagen att optimera produktionen av förnybar el från älvar och åar.
En stor del av Sveriges basindustri är energiintensiv därför måste tillgången till billig el säkras och arbetet med energibesparing och effektivisering av kraftproduktionen öka för en kontrollerad övergång till 100 procent förnybar elproduktion fram till 2040.
