Ledare. .

2016-12-24 06:54

Förtrycket är ett utlopp för social misär

Oförmågan att stå upp för det demokratiska samhällets värdegrunder har bidragit till en rad skadliga effekter.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

"Vänd dem inte ryggen". Orden är Fadimes. De är fortfarande brännande aktuella och framhäver de stora kunskapsskillnaderna gällande begreppet heder som råder inom de politiska institutionerna. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Nästan 15 år efter mordet på Fadime Sahindal lever fortfarande många kvinnor under kvävande förtryck. Oförmågan att stå upp för det demokratiska samhällets värdegrunder har bidragit till en rad skadliga effekter. Svårigheten har resulterat i att den mediala debatten har lyckats övertyga att heder är synonymt med hedersmord, när hedersmord egentligen bara är toppen på det isberg av förtryck som utövas i hederns tysta namn.

"Hedersfrågan ska aldrig bortförklaras eller relativiseras, den ska bekämpas". Det är viktigt att betona att hederskulturen i de svenska förorterna är ett uttryck för den tudelning som samhället skapar när arbetsplatser avvecklas och välfärdsstaten sviker. Det skapas samhällen i samhället med parallella regelsystem. Att åtgärda detta genom att i första hand skärpa lagar kommer endast att öka rivaliteten mellan majoritetssamhället och minoritetssamhället. Det som behövs är ett långsiktigt arbete för att förebygga vardagshedern. Det behövs även en demokratisering i intimsfären och ett förebyggande arbete genom öppen kommunikation och reflektion.

Det är en förenklad sanning att hedersförtryck kom till Sverige med invandring från Mellanöstern och Afrika. Det är viktigt att poängtera att hedersförtrycket i allra högsta grad lever sitt eget liv i Sverige, inte minst på grund av segregationen. Det måste betraktas som ett samhällsproblem. Hedersförtrycket är ett utlopp för social misär. I de patriarkala miljöerna uttrycker det sig genom ett ständigt navigerande mellan två identiteter. Den identitet som utvinns är en identitet som är svår att sätta fingret på, eftersom den förespråkar heder i den patriarkala miljön. Den "andre" kan då förlora sin särprägel – bli blott en skyldig fiende – och de egna föreställningarna om rätt och fel kan tyckas vara självklara.

Det är viktigt att förstå att tyngden i ett förebyggande arbete beror på hur mycket det omgivande samhällets värderingar och ideal grundar sig i accepterande och integrering av marginaliserade människor. En politik på det sociala planet är nödvändigt för bekännelse i samhället och begreppsliggörande av heders-rågan. Därför behöver förändringen i första hand bygga på integration.

2017-01-21. 15- årsdagen av mordet på Fadime Sahindal närmar sig. Den infekterade mediedebatten har lämnat oss otydliga spår för hur man ska tag i hedersfrågan. Trots det skulle det kunna vara en början på ett försök att begreppsliggöra hederskomplexiteten, om vi nu väljer att inte vända ryggen till de hedersutsatta, om vi väljer "att vara en röst för de som inte tillåts ha en röst".