BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Så hur går det ihop? Minskat förtroende för poliskåren i helhet samtidigt som en polis vid namn Peter Springare hyllas som sanningssägare om invandrares överrepresentation i brottsstatistiken, och skicket i landet. Som dessutom i skrivande stund upplever en karriärskjuts utan dess like. Opinionsbildare och mediapersonlighet. Sanningssägare, hjälte och patriot. Diskussionen kring Springare tar inte upp den vanliga människans oförmåga att se att poliskåren består av vanliga människor som inte sitter på sanningen om samhället mer än du eller jag gör.
I Frankrike råder det undantagstillstånd sedan länge, administrerat av poliser. Europas gränser hålls hårdare av poliser, och papperslösa kan utvisas snabbare än rättsäkerheten påbjuder, igen av poliser. Som så ofta förr är det en myndighet som går i bräschen för vår politiska utveckling.
I höstas hölls ”Vårduppropet”, där kvinnor och sjukvårdspersonal samlades på gator och torg, runt om i landet och begärde bättre arbetsvillkor och en värdig sjukvård för alla. Vittnesmål efter vittnesmål berättade om dubbla skift, underbemannade avdelningar, mardrömsförlossningar och de psykiska och fysiska skador som följer – både för personalen och patienterna. Så vitt jag vet har ingen undersköterska eller mamma med förlossningsskada blivit befordrad till opinionsbildare, sanningssägare eller hjälte.
Folk litar på att en enskild manlig polis äntligen har sagt ”sanningen” om landets invandrare men slår dövörat till när tusentals kvinnor vrålar om att de far illa i vår sjukvård. Sämre sjukvård är till skillnad från invandring något som enbart missgynnar vårt land, det kommer att slita ut personalen och drabba patienterna, men ingen skriver alarmistiska inlägg om att något måste göras. Att folk måste öppna upp ögonen och börja agera. Dessutom så möter genomsnittssvensken oftare sjukvården än vad hen möter polisen.
Brott och straff, övertro på polisen, och ”hårda tag” är ett knippe lösningar som ofta tycks lockande när människor känner sig frustrerade, maktlösa, och rädda. Kriminalpolitik får då en kraftfull symbolik – missgärningarna straffas, ordningen återställs, människor drar en lättnadens suck och bovarna spärras in. Det är ju det som lockar med en formellt korrekt deckare. Det är därför som högerextrema sajter fokuserar på brott begångna av invandrare och flyktingar: det skapar en känsla av maktlöshet som auktoritär politik kan svara mot.
Men det finns ett hopp här. Enkla lösningar är också falska lösningar. Även om all brottslighet mirakulöst skulle upphöra så skulle välfärden inte vara säkrad, arbetslösheten skulle inte sjunka. Vi som inte tror på falska profeter måste därför vara beredda att arbeta med den oglamorösa långsiktiga politiken – den som faktiskt räknas.
