Ledare. .

2016-05-07 07:10
För ökad hållbarhet behöver staden också ha mer ytor för egen lokal livsmedelsproduktion. Som här, i Brooklyn, NY, där en stadsodling har startats i väntan på att ett byggprojekt ska påbörjas. Bild: Richard Drew/TT
För ökad hållbarhet behöver staden också ha mer ytor för egen lokal livsmedelsproduktion. Som här, i Brooklyn, NY, där en stadsodling har startats i väntan på att ett byggprojekt ska påbörjas.

Den goda staden

För ökad hållbarhet behöver staden också ha mer ytor för egen lokal livsmedelsproduktion. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Vi som var unga på sjuttiotalet minns säkert hur den gröna vågen svepte över landet, människor lämnade städerna och flyttade ut i det gröna i syfte att nå en högre livskvalitet. Proggruppen Contact sjöng att i tätorten fanns ”nöjen blott på burk, stängs den av så blir det mörkt”. Det var på landet livskvaliteten fanns, inte i staden.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Mycket har hänt både i städer och i debatten sedan dess och idag upplever många att staden blir allt mer attraktiv som boendemiljö. Många barnfamiljer blir allt mer urbana i sin livsstil, man bor kvar i stadskärnorna och väljer ofta bort att ha egen bil. Staden blir normaliteten, det är där man tillbringar den absolut största delen av sin tid, både den arbetade och den fria. Landet är ett utflyktsmål som man vid behov nyttjar för kortare besök.

Stadsplaneringen har varit och är givetvis en bärande del av denna process. Sextiotalets ideal där bilen och dess framkomlighet var norm har under årtiondena svängt över till ökad hållbarhet. Det finns skrämmande exempel hur man i Norrköping på sextiotalet planerade för att göra Gamla Rådstugugatan till en stor genomfartsled med anslutning mot Kungsgatan vid Spången. Dessbättre blev det ingenting av detta, men mycket annat i den tidens planering bär fortfarande spår av bilfixeringen. 

Den moderna stadsplaneringen utgår från andra värden, där är gående, cykel och kollektivtrafik de prioriterade trafikslagen. Parkeringsnormen är mer flexibel, antalet p-platser kan minskas om fastigheten ligger nära kollektivtrafik eller om hyresvärden erbjuder medlemskap i en bilpool.  

I många fall skiljs parkeringsfrågan ut från boendet, hyresvärden tillhandahåller inte några p-platser alls, det får hyresgästen själv ta ansvar för. Därmed får också bilplats-erna bära sina egna kostnader i stället för att belasta hela boendekollektivet.

I Norrköping pågår nu arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för staden. Översiktsplanen är ett mycket viktigt strategiskt instrument som behandlar hur vi ska använda våra markresurser. 

En utgångspunkt för planen är att Norrköping om tjugo år har 175 000 invånare, och det ska staden klara utan att trafiken ökar. En sådan god ambition kräver att all ny trafik ska ske med kollektivtrafik och gång och cykel, men också att staden planeras så att transportarbetet mellan bostäder, arbetsplatser, handel och service blir så litet som möjligt.

För ökad hållbarhet behöver staden också ha mer ytor för egen lokal livsmedelsproduktion. Det finns goda exempel på många städer runt om i världen där man varit mycket framgångsrik i att omvandla döda ytor till levande odlingar. 

Lokala livsmedel ger ökad hållbarhet, renare luft, friskare befolkning. Det finns också en demokratisk dimension av lokalt odlade livsmedel då de bryter de stora företagens makt och ger ökad uthållighet i kriser. Där har Norrköping fortfarande mycket att lära.