Kultur & Nöje.

2017-02-10 12:00
  • Bild: Atelier de l’Imagier
  • Flera av bilderna på utställningen Valloner – arvet till svensk stål­industri visar arbetare, men tyvärr saknar bilderna ofta både ­datering och närmare information om var bilden togs. Bild: Atelier de l’Imagier
    Flera av bilderna på utställningen Valloner – arvet till svensk stål­industri visar arbetare, men tyvärr saknar bilderna ofta både ­datering och närmare information om var bilden togs.
  • I utställningen Valloner – arvet till svensk stålindustri får besökaren även följa industrifotografiets betydelse för bevarandet och registreringen av den industriella utbredningen.
    I utställningen Valloner – arvet till svensk stålindustri får besökaren även följa industrifotografiets betydelse för bevarandet och registreringen av den industriella utbredningen.

Stålet från vallonerna

Willem de Besche och Louis de Geer. Namnen är mer än välbekanta. Gator, skolor och byggnader har uppkallats efter dem på flera håll i landet. Men vilka var de egentligen? Utställningen Valloner – arvet till svensk stålindustri som just nu visas på Arbetets museum har svaret.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Men det är egentligen inte på grund av en brinnande nyfikenhet på dessa två herrar, eller på stålindustrins historia, som jag besöker utställningen. Det är för att jag någonstans bland arkiven och bilderna hoppas hitta honom. Han på den där suddiga fotostatkopian som min moster stolt visade upp på en släktträff på 90-talet. Han som inte bara var vallon utan också en avlägsen släkting. Vad var det nu han hette? Raskt går jag genom utställningssalen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Stolta arbetare – tomma blickar

Jag läser om hur Willem de Besche kallades till Sverige 1595 av Karl IX. Om hans berömda kanontillverkning i Finspång. Om hur han tog kontakt med landsmannen Louis de Geer som sedermera kom att gå från kompanjon till att med hjälp av sin förmögenhet tränga undan familjen de Besche från bruksverksamheten. Om hur De Geer kom att kallas ”den svenska industrins fader” och om hur hans verksamheter stod för upprustningen av den svenska armen.

Jag tittar på bilderna av män, kvinnor och barn i slitna arbetarkläder som konstlat står uppställda mot studiobakgrund med olika redskap i händerna. Gestaltandes arbetaren. Stolta – men med tomma blickar.

Jag tittar med förundran på arbetskontrakten. Långa och detaljerade. Läser intresserat om hur De Geer importerade kvalificerad arbetskraft, bland annat från hemtrakterna i Vallonien, för att kunna utveckla de svenska järnbruken. Totalt kom drygt 5 000 valloner som arbetare till Sverige i början av 1600-talet. Men alla kom inte bara för arbetets skull. Den alltmer inskränkta religionsfriheten i hemlandet spelade också en stor roll.

Invandringens betydelse

De allra flesta emigranterna stannade i Sverige – men glömdes bort i sitt hemland. Ett av utställningens syften är därför att ge besökarna en möjlighet till reflektioner kring begreppet europeisk identitet, invandringens betydelse i ett land, effekterna av långsiktig integration och av tidens gång.

Jag undrar om min släkting kom direkt till Finspångstrakten eller om han först hamnade någon annan stans? Hade han sin familj med sig tro, eller kom han ensam? Jag kan inte dra mig till minnes vad min moster berättade. Om hon hade funnit svaren.

På ett ställe i utställningssalen finns en databas med bilder. Mängder av arbetare. Bilderna är tagna på 1840-talet och känns som en blandning av reklam och dokumentation. Men alla bilderna saknar namn.

”Numera har 1 miljon svenskar någon form av ursprung till Vallonien.” läser jag. Men var är min släkting? I slutet av utställningssalen hänger bilder av några av alla dessa ättlingar. Är inte hon lite lik min kusin över ögonen? Har han inte farbrors näsa?

Fakta

Valloner – arvet till svensk stålindustri 

Visas på Arbetets museum till och med den 14 maj. Den är producerad av Atelier de I’lmagier och organiserad i samarbete och med finansiering av Wallonie-Bruxelles International.