Kultur & Nöje.

2017-08-25 12:00
  • Författaren Moa Martinssons liv blir  till film i Maj Wechselmanns drama- dokumentär ”Moa Martinsson – landsmodern”.  Bild: TT
    Författaren Moa Martinssons liv blir till film i Maj Wechselmanns drama- dokumentär ”Moa Martinsson – landsmodern”. 
  • Filmaren Maj Wechselmann arbetar just nu med ett dokumentärdrama om författaren Moa Martinsson, som delvis kommer att filmatiseras i Norrköping.  Bild: Lisa Karlsson
    Filmaren Maj Wechselmann arbetar just nu med ett dokumentärdrama om författaren Moa Martinsson, som delvis kommer att filmatiseras i Norrköping. 
  • Litteraturvetaren Ebba Witt Brattström är en av dem som har arbetat med filmen ”Moa Martinsson – landsmodern” tillsammans med filmaren Maj Wechselmann.  Bild: Lisa Karlsson
    Litteraturvetaren Ebba Witt Brattström är en av dem som har arbetat med filmen ”Moa Martinsson – landsmodern” tillsammans med filmaren Maj Wechselmann. 

Moa Martinssons liv blir film

”Moa Martinsson, landsmodern”, det är namnet på det dokumentärdrama som filmaren Maj Wechselmann just nu arbetar med tillsammans med bland andra Ebba Witt Brattström. Delar av filmen kommer att spelas in i Norrköping.

 

Det är natt och mörkt i det slitna torpet. Moa Martinsson är på väg att föda sitt femte barn. Ensam. I handen håller hon en sax. Hon överväger att själv göra ett klipp för att barnet lättare ska komma ut, men avstår.

Den trailer som Maj Wechselmann nyligen presenterade i samband med en pressträff i Norrköping om den kommande filmen inleddes med dramatik och kraft, för att sedan följas av reflektion och eftertänksamhet. Vem var egentligen Moa Martinsson? Och hur har hon skildrats av andra genom historien? Enligt Maj Wechselmann är uppmärksamheten hon har fått långt ifrån tillräcklig med hänsyn till de banbrytande litterära verk hon har åstadkommit och den betydelse som dessa har fått för svensk litteratur. Hon får medhåll av litteraturvetaren Ebba Witt Brattström, som själv har skrivit om henne i sin avhandling ”Moa Martinsson – skift och drift i trettiotalet”.

– Det speciella med Moa är att hon beskriver saker som aldrig har beskrivits tidigare. I debutromanen ”Kvinnor och äppelträd” ger hon oss den första realistiska förlossningsskildringen i svensk litteratur. Hon är också den enda som skriver ur kvinnors och barns perspektiv. En proletärmodernist, säger Ebba Witt Brattström.

”Bra att återföra folk till vår historia”

Genom sina texter om arbetarlivet menar Ebba Witt Brattström även att Moa Martinsson gav skjuts till folkhemstanken.

– Ingen skulle behöva ha det så här, säger hon.

Förutom att lyfta fram Moa Martinssons person och verk vill Maj Wechselmann genom sin film visa hur de underprivilegierade hade det i Sverige och Norrköping i början av 1900-talet. Hur det påverkade människor att växa upp under de förhållanden som rådde då, med fattigdom, löss och prekära arbetsförhållanden.

– Jag tror att det kan vara bra att återföra folk till vår historia. I dag sitter vi mest med våra mobiler, säger Maj Wechselmann.

Flera scener kommer att spelas in i Norrköping. En av dem är en översiktsscen där arbetare på väg till jobbet i fabriken visas. Till denna scen söker filmteamet nu ett par hundra statister bestående av kvinnor och barn. Scenen kommer att spelas in i början av oktober och om du är intresserad av att delta kan du höra av dig till Carina Perenkranz på Shopp event.

Förhoppningen är att filmen, som i första hand produceras för SVT:s K special, även ska visas på bio i en längre version.

Filmens produktion har fått ekonomiskt stöd från Film i öst och K special.

Moa Martinsson

Moa Martinsson är en av de mest framstående svenska proletärförfattarna som var verksamma under 1920- och 30-talen. Hon föddes i Vårdnäs utanför Linköping 1890 och växte sedan upp i Norrköping. I sina romaner skildrar hon såväl uppväxten som dotter till en ogift piga som arbetet på stadens fabriker. Till hennes mest framstående titlar hör ”Kvinnor och äppelträd” (1933) och ”Mor gifter sig” (1936).

Maj Wechselmann

Med närmare 50 filmer i bagaget beskrivs Maj Wechselmann som en av Sveriges mest produktiva och politiska filmare. Främst har hon arbetat med dokumentärfilm och inte sällan utgår filmerna från ett kvinnligt perspektiv. Dit hör till exempel ”Flickor på Marabou” (1971), ”Tala till mig systrar!” (1999) och ”De tatuerade mammorna” (2003). Maj Wechselmann är även verksam som författare och debattör.