Inrikes.

2016-05-20 07:08
  • Eleverna stressas av att alltid försöka vara på topp i betygsjakten. Minsta miss och betyget sjunker. Bild: Åke Lindgren
    Eleverna stressas av att alltid försöka vara på topp i betygsjakten. Minsta miss och betyget sjunker.
  • Det är klokt att se över betygen, tycker Anders Carlsson, rektor på Djäkneparksskolan. Idag är det för höga steg och för hårt reglerat mellan betygsnivåerna. Bild: Åke Lindgren
    Det är klokt att se över betygen, tycker Anders Carlsson, rektor på Djäkneparksskolan. Idag är det för höga steg och för hårt reglerat mellan betygsnivåerna.

”Systemet upplevs som bestraffande och orättvist”

Efter bara fem år med det nya betygsystemet har Skolverket kommit fram till att det ska förändras. Kraven är för hårda och riktlinjerna för hur betygen ska sättas är för otydliga. De rektorer och forskare som ETC Norrköping talat med är positiva till förändringarna. 

– Systemet upplevs som bestraffande och orättvist, säger Magnus Hultén i Norrköping, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

Det nya betygssystemet som kom 2011 skulle sporra eleverna till att plugga, samtidigt som kraven för att få ett visst betyg blev betydligt mycket hårdare.

 – Det krävs mycket av eleven för att höja ett betyg, men lite för att sänka det, säger Christina Jansson, rektor på Enebyskolan.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


 Betygsskalan har sex steg, A-F, där F är underkänt. B och D är mellansteg för att kunna variera betygen mer. Bara stegen A, C och E har betygskriterier i form av ett antal förmågor som bedöms i varje ämne. 

Skolverket påpekade noga, när det nya systemet infördes 2011, att det inte fick vara någon helhetsbedömning. Idag måste därmed alla delar nås för att en elev ska få ett visst betyg. En enda miss räcker för ett lägre betyg.

Om till exempel Lisa ligger på A i alla delar av ett ämne utom på en punkt, där hon ligger på E, blir betyget bara D.

 Men efter den av regeringen beordrade genomgången och kritik från lärarkåren ändrar sig nu Skolverket och inför helhetsbedömningar redan från i vår. Alla delar måste då inte längre vara på samma nivå för ett visst betyg.

 Om kursen gick första året på högstadiet eller i gymnasiet, eller mot slutet ska exempelvis också få betydelse. Missar som eleven gjort i början ska inte behöva dra ner betyget i slutändan, som det är idag.

 – Allt bedöms alltid och eleven måste hålla en hög och jämn kvalitet hela tiden, berättar Johanna Flodin Karlsson, rektor på Ektorpsskolan. Det går inte att vara på topp jämt.

”Fokuserar på vad eleverna brister i”

En annan sak som försvinner i vår är att två elever med helt olika kunskapsnivåer kan få samma betyg. Lisa i exemplet ovan fick ett D. Samma betyg som Kalle får som ligger på C utom i en del, där han ligger på ett E. Trots att Lisas kunskaper uppenbart ligger på en högre nivå.

 Skulle någon av dem dessutom få underkänt i någon enstaka del, blir slutbetyget underkänt, oavsett om de gjort topprestationer i övrigt.

– Systemet fokuserar på vad eleverna brister i, säger Anders Palmgren, gymnasiechef på Hagagymnasiet och på Ebersteinska gymnasiet, som välkomnar förändringen. Forskningen lär oss att man ska ta tillvara vad varje enskild elev är bra på och starta en utveckling utifrån det, gärna med hjälp av uppmuntran.

 – Hela systemet är en teknisk konstruktion för att staten vill styra lärarna i detalj så hela läroplanen blir obligatoriskt, säger Magnus Hultén. Lärarna ska inte kunna se mellan fingrarna med någon del.

 – Det finns inget stöd i forskning var gränsen mellan godkänt och underkänt ska gå, fortsätter han. Det är ett byråkratiskt mått som är godtyckligt satt.

Nöjda med det nya betygssystemet

Att införa helhetsbedömningar är en fråga där Skolverket kan ta beslut själva. Men verket vill också förändra de kriterier som styr betygssättningen. För det krävs dock ett regeringsbeslut som ännu ligger i en avlägsen framtid.

 Vad som krävs för olika betyg anser en majoritet av lärarna enligt genomgången också vara oklart, då betygskriterierna innehåller många värdeord. Det är inte bara lärarna som tycker de är svårtolkat. Många elever förstår inte heller vad som krävs av dem, vilket kan leda till att de ger upp.

Skolverket vill därför att regeringen beslutar om mer övergripande beskrivningar och lämna resten till lärarna. 

– Det är bra. Det är bättre att lämna bedömningarna till lärarna, säger Magnus Hultén. De är bättre på det än staten.

 Samtidigt är många som ETC Norrköping talat med nöjda med det nya betygssystemet, som innehåller fler betygssteg och bedömer förmågor istället för att minnas till exempel årtal. Kritiken har handlat om oklarheter och framför allt att kraven är för hårda. 

 – Vi slår ut allt fler elever redan i grundskolan, säger rektor Cristina Jansson på Enebyskolan. Det är sorgligt.

 – Vilken social grupp, vilket bostadsområde och vilken skola våra elever kommer från märks tydligt, säger Anders Palmgren. Så är det fortfarande 2016.

 – Det skulle behövas en större öppenhet, tycker Magnus Hultén. Många med underkänt skulle klara gymnasiet med lite hjälp. Idag får de inte chansen.