En sekretessmarkering, eller skyddad identitet som det också kallas, kan vara avgörande för en hotad persons överlevnad. Det är Skatteverket som beviljar skyddet, och myndigheten kräver att det finns ett konkret hot mot personen. Förutom att hotet ska intygas av polis, domstol eller annan myndighet ska det också vara tydligt att skyddet har effekt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det betyder att personen till exempel inte kan bo kvar på samma adress, för då är skyddet meningslöst, säger Ingegerd Widell.
Varje år omprövas sekretessmarkeringen. Skatteverket kontrollerar då med myndigheter och polis om det fortfarande finns en hotbild mot personen.
– I bland har det kommit in nya hot, eller polisen upplever att personen kan vara farlig – då förlänger vi automatiskt, säger Ingegerd Widell.
Skyddet tas bort
Görs bedömningen att det inte längre finns någon hotbild, tas skyddet bort. Den hotade personen kan då ansöka på nytt, men finns ingen ny hotbild avslås ansökan. Skatteverket har också blivit mer restriktiva med att förlänga skyddet de senaste åren. Detta för att stävja kriminellas möjlighet att hålla sig undan rättsväsendet.
– Tanken är inte att det här ska vara ett livslångt skydd, utan något man har till dess att den akuta faran är över. Om hotet kvarstår utan att det kommer till vår kännedom, ja – då har ju samhället misslyckats, säger Ingegerd Widell.
Att det finns en motsägelse i att ta bort ett skydd som har visat sig fungera håller Ingegerd Widell inte med om.
– Nej, det ska finnas en aktuell och konkret hotbild för att få skyddet förlängt, säger hon.
Ett av kraven för att få skydd är att det har effekt, är det inte motsägelsefullt att ta bort det då?
– Inte om det gått ett år utan att något nytt hänt, säger hon.
Att kvinnor, som i Annas fall, tvingas att leva på flykt efter att ha fått sekretessmarkeringen hävd tycker hon däremot är fel.
– Det är inte okej att man ska behöva skriva sig på en adress där man inte bor, eller strunta i att skaffa barn. Då tycker jag i stället att man ska ansöka på nytt, säger hon.
Men då måste det ju finnas en ny hotbild?
– Ja.