Inrikes.

2016-10-28 06:07
  • Skolan och äldreomsorgen i Norrköping kan inte längre räkna med att få full ersättning för ökade kostnader när kommunen växer. Bild: Jessica Gow /TT
    Skolan och äldreomsorgen i Norrköping kan inte längre räkna med att få full ersättning för ökade kostnader när kommunen växer.
  • Bild:  Erik G Svensson/TT
  • Bild: Jessica Gow/TT

Permanent osthyvel i välfärden kan införas

I framtiden kommer inte kommunens verksamheter att få full ersättning när det blir fler elever eller fler vårdtagare. Bara 75 procent av ökningen ska ersättas. Den så kallade osthyveln i verksamheten har fullmäktige beslutat att utreda. En nödvändig och hållbar besparing säger kommunledningen. Ett sätt att skära ned i smyg menar oppositionen.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

Norrköpings kommun växer stadigt sedan fler år tillbaka. Hittills i år har staden vuxit med fler än  1 500 personer. En större befolkning innebär också att fler personer nyttjar olika samhällstjänster, som skola och vård. Då måste ersättningen till välfärden höjas. I dag använder kommunen en modell där 100 procent av de ökade kostnaderna ersätts. Men enligt ett beslut i såväl budgeten för 2016 som i budgeten för 2017 har fullmäktige gett kommunstyrelsen i uppdrag att utreda, och enligt plan införa, en ny modell 2018 som innebär att ersättningen enbart räknas upp med 75 procent av det beräknade beloppet. Inga pengar extra alls för de ytterligare 25 procenten alltså. Beslutet gäller fritidshem, grund- och gymnasieskola och äldreomsorgen. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Nicklas Lundström från Vänsterpartiet tycker att det är en väldigt stor förändring av hur kommunen arbetar och är väldigt kritisk till den nya fördelningsmodellen. 

– Det här är ett sätt för politikerna att slippa ta debatten om besparingar varje år. I stället är besparingarna redan gjorda genom det här fördelningssystemet, säger han. 

"Mer kostnadseffektivt"

Peter Skill arbetar på ekonomi- och styrningskontoret i Norrköpings kommun. När ETC Norrköping ringer upp honom för att fråga om den nya fördelningsmodellen menar han att den baseras på en rapport framtagen av forskaren Jonas Fjärstorp 2013. Där framgår att kommuner som växer får billigare enhetskostnader inom vissa områden.

– Det blir ett mer kostnadseffektivt användande av personal och vi kan utnyttja lokaler bättre. Det gör att vi kan minska kostnaderna men få lika mycket välfärd, förklarar han.

Nicklas Lundström menar att det inte är en hållbar förklaring. Norrköpings kommun är redan så pass stor att det inte finns en stordriftsfördel på samma sätt som det gör för mindre kommuner.

– Det finns redan i dag behov av att bygga nya lokaler så man kan inte klämma in fler i de existerande. Besparingarna kommer i stället att drabba de som jobbar inom välfärden, som antingen blir färre eller får lägre löner. Men Norrköping ligger redan lågt i lönestatistiken och skulle snarare behöva höja lönerna för att få personal, säger Nicklas Lundström.

Ställer stora krav

Anledningen till att kommunen vill genomföra förändringen är enligt Peter Skill att kommunen måste bli mer effektiv för att kunna klara välfärden. Den demografiska utvecklingen ställer stora krav på att de offentliga resurserna används mer effektivt. 

– Allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler ungdomar och pensionärer och då måste vi använda de resurser som vi har till hands på bästa sätt, för att klara av att erbjuda alla den välfärd som behövs.

Riskerar inte detta att utarma resurserna inom välfärden på lång sikt?

– Vi stödjer oss på den empiri som finns och som visar att det går att få ut lika mycket välfärd för mindre pengar när kommunen växer. Dessutom är det så att om vi ska klara av att hålla balansen mellan inkomster och utgifter behöver vi hitta sätt att använda pengarna mer effektivt. Annars blir det allmänna besparingskrav på nämnderna efter att budgeten har tagits, eftersom den inte går ihop.  

Nicklas Lundström tror att det är en kortsiktig besparing som kommer att ge högre kostnader längre fram i stället. 

– Att spara in på skola och äldrevård ger massor av samhällskostnader längre fram. Ungdomar slutar skolan med för låga kunskaper och äldre kommer att belasta vården mer eftersom de inte har fått adekvat omsorg. 

Relaterade artiklar