Inrikes.

2016-06-03 07:08
  • ”Jag är rädd för att Norrköping kommer att gå till historieböckerna som staden där den andra stora vågen av privatisering inom välfärden började”, säger Nicklas Lundström.   Bild: Henrik Montgomery/TT
    ”Jag är rädd för att Norrköping kommer att gå till historieböckerna som staden där den andra stora vågen av privatisering inom välfärden började”, säger Nicklas Lundström. 
  • Lars Stjernkvist (S), kommunalråd. Bild: Press
    Lars Stjernkvist (S), kommunalråd.
  • Nicklas Lundström (V), ledamot i kommunstyrelsen. Bild: Press
    Nicklas Lundström (V), ledamot i kommunstyrelsen.
  • Henrik Storm Dyrssen, vd Leksell Social Ventures. Bild: Press
    Henrik Storm Dyrssen, vd Leksell Social Ventures.

Ny privatiseringsvåg inom ungdomsvården

Under hösten 2016 ska en ny form av samverkan mellan det offentliga och det privata påbörjas i Norrköping. 20-procentig avkastning till det privata företag som finansierar offentliga insatser. Ett slöseri och början på privatiseringar menar kritiker, medan kommunalrådet hävdar att det är en satsning med bara vinnare. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

Under våren 2016 avslutade kommunen förhandlingar med riskkapitalbolaget Leksell Social Venture om vad som kallas sociala utfallskontrakt, baserade på ett liknande koncept som är vanligt i USA och Storbritannien, kallat social impact bonds. Avtalet gick igenom kommunfullmäktige med stöd av alla utom Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och en ledamot från Miljöpartiet. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


En som har ställt sig mycket kritisk till kontraktet är Vänsterpartiets ledamot i kommunstyrelsen Nicklas Lundström.

– Jag är rädd för att Norrköping kommer att gå till historieböckerna som staden där den andra stora vågen av privatisering inom välfärden började, säger han.  

Ekonomisk vinst för kommunen

Det projekt där sociala utfallskontraktet testas för första gången är en satsning på att förbättra skolresultaten samt minska återplaceringarna för barn som blivit placerade i så kallade HVB- eller SiS hem. Finansieringen om 10 miljoner, står Leksell för. Om utfallet ger ekonomisk vinst för kommunen genom minskade kostnader för att återplacera barnen, får Leksell upp till en 20 procentig avkastning på sitt satsade kapital. Pengarna till återbetalningen med avkastning tas från kommunens sociala investeringsfond.

– Vi är för själva satsningen, men vi är emot den privata finansiären. Utan dem skulle vi ha två miljoner extra att ta från den sociala investeringsfonden. Vi har ingen ekonomisk kris utan skulle mycket väl kunna finansiera detta själva. Men argumentet som framförs är i stort sett: Detta är något nytt och häftigt som vi måste prova, säger Nicklas Lundström. 

Risktagandet för Leksell innebär att om den grupp på 60 barn, som får ta del av satsningen inte visar bättre resultat än de barn som inte är en del av projektet, minskar ersättningen. Som minst kan de få tillbaka 4 miljoner. Men någon större risk för Leksell föreligger inte enligt Nicklas Lundström.

– Det är en ganska säker investering och en väldigt bra avkastning för den risk de tar. Jag menar, det är klart att ungdomar som får hjälp når bättre resultat än de som inte får det, säger Nicklas Lundström. 

”En grupp få klarar av att hjälpa”

Anledningen till att kommunen väljer att satsa på sociala utfallskontrakt är enligt Nicklas Lundström ideologi. 

– Det är en del i en allmän vilja att privatisera välfärden. I de länder där detta redan används har man låga skatter för de rika och många kommuner har inte råd att göra liknande investeringar utan att ta in riskkapital. Men det utarmar ekonomin i det långa loppet, eftersom man gör stora utbetalningar av medel som skulle gått till välfärden. 

Kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) håller inte med om den problembeskrivning som Nicklas Lundström har. Enligt honom uppstod idén till de sociala utfallskontrakten när kommunen blev kontaktad av Leksell. Det fanns två anledningar till att kommunen då nappade. Dels innebär en extern aktör att man noggrannare än tidigare måste utvärdera insatsernas samhällsekonomiska utfall. Dels kunde Leksell erbjuda en lösning på det stora problemet med barn som placeras på HVB eller SIS-hem, menar Lars Stjernkvist. 

– Det är en grupp som få kommuner, om någon alls, klarar av att hjälpa. Och om det nu är som Vänsterpartiet säger, att vi kunde gjort det här utan Leksell, då undrar jag varför de inte föreslagit detta innan? frågar han retoriskt. 

Han tror inte att det stämmer att de två miljonerna som utgår till Leksell skulle kunna användas bättre i kommunen, och menar att Vänsterpartiets motstånd i frågan handlar om ideologi. 

– De ser vad de tror att de ser. Ordet privat gör att de ser något annat än vad det faktiskt är, säger Lars Stjernkvist. 

Men varför väljer kommunen att ta in det externa stödet, till en ganska hög ränta, när det redan finns pengar för detta i den sociala investeringsfonden?

– För det första så är det ett billigt lån, eftersom vi bara behöver betala tillbaka om det är så att vi har tjänat mycket mer än vad lånet kostar. Får vi inte sänkta kostnader är det investerarna som står för nästan hela risken. Men sen är det också så att Leksell redan lagt ner tid och pengar på att ta reda på varför kommunen har så pass många barn som blir placerade och återplacerade. Säger vi nej till deras pengar säger vi också nej till den metodutveckling som de erbjuder, säger Stjernkvist. 

ETC Norrköping når Leksell Social Ventures vd, Henrik Storm Dyrssen, via telefon. Han menar att Leksell erbjuder kommunen en grundlig utredning om barnens situation, vilka flaskhalsar som finns och ringar in problematiken. Därmed kan de visa hur kommunen bör rikta insatserna. 

– När man har en idé om vad som behöver göras är det en konstform få det till stånd. Vi har erfarenhet av styrningsfrågor från privat sektor, och där kan vi hjälpa kommunen. Hur kan man följa upp saker? Hur kan man se till att det blir ett fokus på utfallet? Vi ger ett till par ögon på resultaten eftersom vi har ett egenintresse att det här blir bra, säger han. 

Läs vidare på nästa sida: Den första liknande insatsen i Sverige

HVB och SIS  

HVB – Hem för vård eller boende. Ett HVB kan rikta sig till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde, exempelvis missbruks- eller beroendeproblematik. Målgruppen kan också vara ensamkommande barn som söker asyl eller som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige.

SiS – Statens institutionsstyrelse, är en statlig myndighet som bedriver individuellt anpassad tvångsvård. De ger vård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. SiS tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård.

Utfallkontrakt

En privat aktör satsar en summa på ett socialt projekt. Genom att projektet minskar de framtida kostnaderna för kommunen, genom att undvika dyra framtida åtgärder, skapas en ekonomisk vinst. Det skapas alltså en ekonomisk vinst i att inte behöva betala dyra sociala åtgärder i framtiden. I avtalet får då den privata aktören tillbaka pengarna de satsat plus ränta på upp till 10 procent, beroende på hur mycket som av de framtida kostnaderna som sparats. Om projektet inte får önskat utfall minskar avkastningen till den privata investeraren, ner till 60 procent av investerat kapital.