Reportage.

2016-08-16 06:06
  • Bild: Anna Mi Skoog
  • ”Jag älskar mina köttdjur och tycker att aveln är det roligaste som finns. Men jag tycker det är roligt med växtodling också”, säger Arvid Lennartsson som blir den 14:e generationen i samma familj att ta över Torp så småningom.  Bild: Anna Mi Skoog
    ”Jag älskar mina köttdjur och tycker att aveln är det roligaste som finns. Men jag tycker det är roligt med växtodling också”, säger Arvid Lennartsson som blir den 14:e generationen i samma familj att ta över Torp så småningom. 
  • Korna på gården Torp får åkerbönor som en del av sin diet.  Bild: Anna Mi Skoog
    Korna på gården Torp får åkerbönor som en del av sin diet.

Här odlas bönorna som ersätter miljöboven soja

Den inhemska åkerbönan har blivit en populär fodergröda som till viss del har kunnat ersätta den importerade sojabönan. På gården Torp utanför Norrköping, med 150 köttdjur, har åkerbönor blivit djurens viktigaste proteinkälla.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

Sojabönan är svår att odla i Sverige. Det mesta av den soja som används inom det svenska jordbruket importeras från Sydamerika – en import som har kritiserats av bland annat Naturskyddsföreningen – eftersom sojaproduktionen mycket sällan sker på ett miljövänligt sätt. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


På senare år har lantbruket börjat använda alltmer inhemskt odlade alternativ till soja som djurfoder. 

På Torp, mellan Skärblacka och Finspång, odlar man åkerböna, eller bondböna som den också kallas. För familjen Andersson-Lennartsson som bedriver ekologisk köttproduktion är importerad soja inte något alternativ. 

– Vi ska helst försöka odla allt foder till djuren själva, säger Arvid Lennartsson, som driver gården tillsammans med sina föräldrar. 

Lägre proteininnehåll

Åkerbönan har ett lägre proteininnehåll än sojabönan och kan därför inte helt ersätta den som proteinkälla till mjölkdjur. Men till köttdjur går det däremot bra. 

– Om man säger att en köttko är ungefär som en vanlig svensson i sitt ätande, så är en mjölkko som en elitidrottare som måste vara på topp. Man måste boosta deras foder med protein, förklarar han. 

Åkerbönor odlades i ganska liten mängd i Sverige, fram tills för några år sedan. 

– Kring 2005 exploderade det, berättar Arvid, som själv har skrivit en akademisk uppsats om just åkerbönan. 

Trots den ökade populariteten har åkerbönan förblivit en frisk gröda. 

– När något odlas i liten mängd innebär det också att grödan är ganska frisk. Man kan jämföra med små barn. Är de utspridda så håller de sig friska, men sätter man alla på samma dagis så blir de lätt sjuka, förklarar han. 

Läs vidare på nästa sida: Ingen större säljmarknad

Torp

Ett ekologiskt jordbruk med cirka 150 kalvande köttdjur av raserna Hereford och Angus. 

Bedriver odling av höstvete, raps, fodersäd, vallgrödor och åkerbönor på sammanlagt 300 hektar åkermark. 

Har egen butik i Norsholm och säljer sitt eget kött. 

Säljer raps för produktion av ekologisk rapsolja. 

Har ägts av samma familj i 13 generationer sedan 1634 – en 14:e generation står beredd att ta över. 

Soja

Brasilien är den största sojaproducenten i Sydamerika. Årligen avverkas cirka 1,2 miljarder hektar skog (enligt siffror från 2010) i Amazonasområdet för odling av soja – något som hotar den biologiska mångfalden. 

Den dominerande produktionsmodell som används i dag har många nackdelar för både miljö och människor. Bland annat fortsätter den kemiska bekämpningen med metoder och medel som inte är lämpliga med tanke på både lokalbefolkningens hälsa och risker för resthalter i sojan. Bland annat används bekämpningsmedlet parakvat. 

I Sydamerika används konstgödsel med betydligt högre halter av tungmetallen kadmium än vad som är tillåtet i Sverige. Men även den svenska åkermarken riskerar på sikt förhöjda halter av kadmium om man använder gödsel från djur som har utfodrats med soja. 

Den globala ökningen av genmodifierad soja går också mycket snabbt. Forskare i Latinamerika gör bedömningen att det kommer att bli mycket svårt att producera icke-genmodifierad soja i framtiden beroende på utbredningen av genmodifierad soja och spridningen av pollen från dessa odlingar. 

Källa: Naturskyddsföreningen