Inrikes.

2016-05-27 07:08
  • Hälften av det avfall som förbränns i Händelöverket är importerat. Eon har två stora avfallspannor – den nyaste är från 2010.  Bild: Anna Mi Skoog
    Hälften av det avfall som förbränns i Händelöverket är importerat. Eon har två stora avfallspannor – den nyaste är från 2010. 
  • Björn Persson, regionchef för Eon Sverige och Jonas Lind, produktionschef för Eon Värme i Händelö.  Bild: Anna Mi Skoog
    Björn Persson, regionchef för Eon Sverige och Jonas Lind, produktionschef för Eon Värme i Händelö. 
  • Pampushamnen ute på Händelö tar emot en del av det importerade avfall som går till energiåtervinning på Eons anläggning.  Bild: Norrköpings hamn
    Pampushamnen ute på Händelö tar emot en del av det importerade avfall som går till energiåtervinning på Eons anläggning.

Avfall importeras för att bli värme

Den svenska importen av avfall för energiåtervinning har tredubblats på bara några få år. På Eons anläggning i Händelö, som levererar el och fjärrvärme till Norrköpingsborna, kommer i dag ungefär hälften av avfallet som eldas från andra länder. Och det finns miljöargument både för och emot den här hanteringen. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

Det var förbudet från 2005 mot deponering av organiskt avfall som gav skjuts åt de stora fjärrvärmeanläggningarna i Sverige. 

– Man kan fråga sig varför vi har byggt ut en större förbrukningskapacitet än vi har inhemsk tillgång till. Men vi ser det här som ett bra sätt att ta hand om en resurs som ingen annan vill ha, säger Björn Persson, regionchef för Eon Sverige.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


I andra länder är det fortfarande tillåtet att deponera avfall. Medan vi i Sverige bara deponerar 0,7 procent är motsvarande siffra för Europa 30-35 procent, eller 140 miljoner ton årligen. 

– När vi ser hur mycket som läggs på deponi i dagsläget så tycker vi att vi har en del av lösningen på problemet, säger Jonas Lind, produktionschef för Eon Värme i Händelö, som i dag producerar den mängd el och fjärrvärme som Norrköpingsborna förbrukar. 

– Genom att vi även använder restvärmen sedan vi producerat elen får vi en verkningsgrad upp mot 90 procent, jämfört med anläggningar i Europa där man kyler bort restvärmen och bara får en verkningsgrad på 30 procent, säger han. 

Transporterna av avfallet har en viss miljöpåverkan och det sker också en ökning av mängden växthusgaser lokalt – men den måste vägas mot den påverkan som metangasen som läcker ut från deponierna har. 

400 000 ton avfall per år

Till Händelöverket importerar man ungefär hälften av det avfall man förbränner. 

– Behovet är ungefär 400 000 ton avfall per år, säger Jonas Lind. 

Cirka 100 000 ton kommer från bland annat Storbritannien och Irland via båt till Pampushamnen strax intill. 

Men att använda avfall som energiråvara är inte okomplicerat. Det är svårt att veta exakt vad avfallet innehåller och det är inte säkert att ens leverantören känner till det. Dessutom är det ett problem för branschen att det finns många oseriösa aktörer. 

Huvudansvaret för kontrollen av vad som eldas ligger på anläggningen själv. 

– Vi är framför allt väldigt noggranna när vi väljer leverantörer. Vi besöker dem på plats, ser hur de processar avfallet och vi använder inga mellanhänder, säger Jonas Lind. 

Vid anläggningen gör man cirka 1 000 stickprovskontroller per år av det avfall som ska eldas. 

– Vi ser att ungefär tio procent av det importerade avfallet har någon form av avvikelser. Vi dokumenterar och återkopplar och har också möjlighet att stänga av en aktör om problemen upprepas, säger han. 

Utamningar och infektionsrisker

På andra anläggningar har det, trots stickprovskontroller förekommit att personal blivit sjuk på grund av att avfallet innehållit något otillåtet. 

– Avfall i sig innebär ju vissa utmaningar. Det innebär infektionsrisker och vi försöker jobba förebyggande genom att bland annat ha speciella hygienregler och vaccinera vår personal, säger Jonas Lind. 

Den aktör som vill exportera avfall till Sverige måste ansöka om tillstånd hos Naturvårdsverket. 

– Jag tror inte vi har nekat någon tillstånd för brännbart avfall. Om det aktuella värmeverket har tillstånd för att elda det avfall som beskrivs i ansökan, så blir den godkänd, säger Helge Ziolkowski, handläggare för gränsöverskridande avfallstransporter.

Det är många olika aktörer som är inblandade i tillsynen av hur det importerade avfallet hanteras. I exemplet Norrköping ligger hamntillsynen hos kommunen, anläggningstillsynen hos länsstyrelsen och tillsynen över de gränsöverskridande transporterna hos länsstyrelsen i Stockholm. Dessutom händer det att polisen, tullen och kustbevakningen blir inblandade. 

Läs vidare på nästa sida: Brister i tillsynen

Avfall

• År 2009 importerade Sverige 0,83 ton avfall. 2013 hade siffran stigit till 2,14 miljoner ton. Mer än 85 procent går till energiåtervinning i fjärrvärmeverk, enligt Naturvårdsverkets beräkningar. 

• Av hela den importerade avfallsmängden kommer 57 procent från Norge, 26 procent från Storbritannien, 5 procent från Nederländerna, 4 procent från Finland, 2 procent från vardera Danmark och Irland och 4 procent från övriga länder. 

• Av 993 just nu giltiga anmälningar om gränsöverskridande avfallstransport är det 40 som går via Norrköping. 

• Av de 2,6 miljoner ton avfall till förbränning som importerades 2014 gick 1,22 miljoner ton via Sveriges hamnar, varav 136 000 ton, eller 11 procent via Norrköpings hamn.     

Källa: Naturvårdsverket

Flygaska

Vid förbränning av avfall bildas restprodukter. Bottenaskan kan oftast användas som fyllnadsmaterial vid vägarbeten. Flygaskan som bildas i samband med rökgasreningen innehåller tungmetaller och måste tas hand om efter särskilda regler. På Händelö har en del av flygaskan deponerats i bergrummen där man tidigare förvarade olja. Många anläggningar skickar flygaskan på deponi till Langøya i Norge. 

Källor: Svensk fjärrvärme, Eon