Ledare. .

2017-04-15 06:49
Arkivbild från protester mot USA:s krig i Vietnam. ”Under de två kommande årtiondena svängde fokus bort från solidaritet mot egenintressen, ekonomisk nyliberalism och globalisering”, skriver Bengt Cete.  Bild: Lennart Nygren/SvD/TT
Arkivbild från protester mot USA:s krig i Vietnam. ”Under de två kommande årtiondena svängde fokus bort från solidaritet mot egenintressen, ekonomisk nyliberalism och globalisering”, skriver Bengt Cete. 

Solidaritet är livets melodi

I Sverige har vi av tradition haft en generös politik när det gäller att ge skydd till utsatta människor.

I ett hus vid skogens slut, liten tomte tittar ut. Haren skuttar fram så fort, bankar på dess port: hjälp ack, hjälp ack, hjälp ack mig, annars skjuter jägar’n mig! Kom, ja kom i stugan in, räck mig handen din. Den här söta lilla barnvisan känner nog de flesta av oss till, och speciellt trevlig blir den ju om man också gör små rörelser till. När jag nyligen hade tillfälle att sjunga den för en närstående liten människa kom jag att tänka på vad visan egentligen handlar om, den handlar om solidaritet!


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Den handlar om att ge asyl åt den stackars haren som flyr för sitt liv och får en fristad hos den lilla tomten, och jag tror att vi alla känner sympati för den goda gärningen. Ordet asyl kommer från latinets asylum som betyder fristad eller tillflyktsort, och i Sverige har vi av tradition haft en generös politik när det gäller att ge skydd till utsatta människor. Vi har varit beredda att dela med oss av vår trygghet och välfärd och det har varit till nytta för både de nyanlända och de infödda. När trycket av asylsökande plötsligt blev ohanterligt stort under hösten 2015 fick regeringen ta till den drastiska åtgärden att tillfälligt strypa vägarna in i landet och möjligheten att söka asyl, men den grundläggande ambitionen om en generös flyktingpolitik ligger kvar och ska förhoppningsvis inom kort åter tillämpas.

Solidaritet var ett mycket vanligt förekommande ord under 70-talet då jag började orientera mig i den politiska världen. Solidaritets- och miljörörelserna var på frammarsch, det protesterades mot USA:s krig i Sydostasien, mot apartheidregimen i Sydafrika, mot diktaturer i Portugal, Spanien, Grekland och Chile. Miljörörelsen krävde folkomröstning om kärnkraften och demonstrerade mot kalhyggen, skövling av regnskog, försurning och valjakt och i centrum för dessa folkrörelser stod solidariteten. 

Under de två kommande årtiondena svängde fokus bort från solidaritet mot egenintressen, ekonomisk nyliberalism och globalisering. Alla varor och tjänster blev handelsvaror på en global marknad där den som kunde pressa ned löner, arbetsvillkor och miljöhänsyn i botten blev vinnare, allt för att vi västerlänningar som redan levde i materiellt överflöd skulle kunna konsumera ännu mer och billigare. Priset betalades av dem som slogs ut från arbetsmarknaderna och av dem som inte fick del av hela härligheten utan lämnades efter och som nu exploateras av de växande populistiska krafterna och religiösa extremister.

För mig är det livsavgörande att vi återupprättar solidariteten och bygger ett samhälle som håller ihop och är hållbart. En solidaritet som inte bara sträcker sig till den undflyende haren utan också till de utsatta grupperna i vårt eget land, till de fattiga folken, till de kommande generationerna och de andra levande arterna på planeten Jorden.