Ledare. Miski Ibrahim.

2017-05-06 06:53
”I strävan efter perfektionism blir betygen en måttstock för personlig validering och värdighet. Skolans kris verkar vara en politisk kris, orsakad av att det blir allt ­svårare att få generella lösningar att passa en omfattande och varierad verklighet.” Bild: Anders Wiklund/TT
”I strävan efter perfektionism blir betygen en måttstock för personlig validering och värdighet. Skolans kris verkar vara en politisk kris, orsakad av att det blir allt ­svårare att få generella lösningar att passa en omfattande och varierad verklighet.”

Samhällets perfekta infektion

Perfektionism är samhällets patologi, och dess symptom är både omedvetna och medvetna bland våra ungdomar.

Psykisk ohälsa. Ett fenomen som har basunerats ut i medierna den senaste tiden och som blir allt vanligare bland elever. Ett symptom för kollaps i utbildningsväsendet. Ett ord med kraftigt innehåll. Som omsluter allt fler vilsna själar. Fångar i samhällets sköra verklighetsuppfattning. En verklighetsuppfattning som inte nödvändigtvis är förankrad i någon teori gällande demokrati eller samhällsstrukturer. Den har ett mycket enklare ursprung; perfektionismen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Den är grundproblemet till många elevers psykiska ohälsa. I strävan efter perfektionism blir betygen en måttstock för personlig validering och värdighet. Skolans kris verkar vara en politisk kris, orsakad av att det blir allt svårare att få generella lösningar att passa en omfattande och varierad verklighet. Kvar står förvirrade människor, förvirrade i en alltmer förvirrande verklighetsuppfattning om vem de ska vara och med tydliga indikationer på vilka riktlinjer som ska följas för att uppnå ”framgång” i karriärlivet. Missuppfattningarna florerar.

Omedvetet maskeras otillräcklighetskänslor i en identitet byggd på samhällets uppfattning om framgång. En krackelerad tro på att samhället går att planera och rationellt realisera blir grunden till ungdomarnas behov av att känna sig tillräckliga genom externa faktorer. Fångade i en destruktiv verklighetsuppfattning anpassar man sitt beteende och sin personlighet, i hopp om att tillföra något till välfärden.

Under den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg blev det en stor seger för SSU i denna fråga. En seger som SSU Östergötland drev på i framkant. Efter intensivt kampanjande och motioner beslöts det att ge 100 miljoner kronor till landstingen för att behandla ungdomars psykiska ohälsa. Ett beslut som fattades i syfte att effektivisera behandlingen och förebyggandet av psykisk ohälsa.

Socialdemokraternas ställning i denna politiska fråga präglades av handlingsvilja. Trots det kan denna politiska framgång bli en motgång. Pengarna kommer inte att få bukt med de underliggande faktorerna till elevers psykiska ohälsa. De blir snarare ett plåster på det öppna såret, och den sköra verklighetsuppfattningen blir infektionen som förvärrar det.

Det är viktigt att poängtera att den sköra verklighetsuppfattningen om framgång och karriär grundar sig just i perfektionism. I en värld där länder konkurrerar med varandra blir perfektionismen en sköld, som stöds av politiker för att stärka den svenska samhällsbilden. I rädsla för att bli utkonkurrerad av andra länder pressas ungdomar och elever att uppnå orimliga krav.

Perfektionism är samhällets patologi, och dess symptom är både omedvetna och medvetna bland våra ungdomar. Inga åtgärder från det politiska etablissemanget kan åtgärda detta. Det är ett inlärt beteende grundat på låg självkänsla och otillräcklighetskänslor. Det är inte förrän vi själva ser förbi denna sköra verklighetsuppfattning och accepterar vår autenticitet som vi kan krossa den, och förhoppningsvis minska risken för psykisk ohälsa bland skolelever.