Ledare. Bengt Cete .

2017-08-28 06:00
Försättsblad till den första svenska bibelöversättningen år 1541 – Gustav Vasas bibel. ”Våra så kallade heliga skrifter är tydliga exempel på sådant som ofta tolkas bokstavstroget” Bild: Pressens Bild
Försättsblad till den första svenska bibelöversättningen år 1541 – Gustav Vasas bibel. ”Våra så kallade heliga skrifter är tydliga exempel på sådant som ofta tolkas bokstavstroget”

Bokstavligt talat

I den informations­tsunami vi alla lever i är urvalet av nyheter och fakta av betydelse för hur vi uppfattar­ vår omvärld

Bokstäver är bra. Bokstäver, enskilda eller i kombination, beskriver ljud så att man med text kan kommunicera med andra människor över rum och tid. Jag tror att utvecklande av alfabet är en av de viktigaste faktorerna i människans tekniska och kulturella utveckling. Men man får aldrig glömma att bakom varje enskild bokstav finns en människa, en människa som har haft sitt eget syfte i valet av bokstäver och kombinationen av dessa.

Vi nås nästan dagligen av rapporter om ofattbara grymheter som begås av människor som uppenbarligen har tagit till sig vad bokstäverna har sagt, men som inte haft förmåga att se vad som kan dölja sig bakom.

Att vara bokstavstrogen är självklart väldigt bekvämt, man slipper ju tänka själv. Men man abdikerar samtidigt från rollen att vara människa, från rollen att ha ett eget självständigt kritiskt tänkande intellekt. Man flyr från ansvaret för sina gärningar och skyller på något diffust som inte kan ställas till ansvar.

Våra så kallade heliga skrifter är tydliga exempel på sådant som ofta tolkas bokstavstroget, utan ifrågasättandet av i vilket syfte de har skrivits eller i vilken kontext texterna skrevs. Skrifterna är samlade urval av texter som har skrivits långt efter de händelser de påstås återge och är utvalda för att passa den tidens makthavare. Det finns alltid ett underliggande syfte, då spridningen av skrifterna i sig var mycket kostnadskrävande och då måste man ha en finansiär som på något sätt kan tjäna på budskapet.

Det är inte bara i valet av bokstavskombinationer som det finns en potential för manipulation. I den informationstsunami vi alla lever i är också urvalet av nyheter och fakta av betydelse för hur vi uppfattar vår omvärld. Vi måste alltid fråga oss om det kan finnas något annat sätt att se på saken? Vilka fakta har man uteslutit? Från vilka källor kommer uppgifterna? Hur förhåller sig påståendena till de värderingar man själv står för? På senare tid har det blivit allt mer populärt att utan egentlig grund hävda att media sprider lögner och att det bara är man själv som har sanningen. Åsikter presenteras som fakta utan underlag.

Vi talar ofta om våra dåliga skolresultat, och visst är det viktigt att nå en god nivå i basämnena. Men för mig är det lika viktigt att lära våra unga att tänka kritiskt, att ifrågasätta i vems intresse det ligger att man ska lära sig just det som presenteras.

Jag fasar för en värld av bokstavstrogna. Bokstäver är symboler för ljud, men kan aldrig få rollen av absolut sanning.