Inrikes.

2017-11-24 06:00
  • Bild: Henrik Montgomery/TT
  • Vinstbegränsning skulle förändra skolvärlden, säger Olle Johansson (S), kommunalråd i Norrköping med ansvar för skolan. Bild: Åke Lindgren
    Vinstbegränsning skulle förändra skolvärlden, säger Olle Johansson (S), kommunalråd i Norrköping med ansvar för skolan.

”Vi måste jämna ut de sociala skillnaderna”

”Vi måste få till en bättre social blandning i alla skolor – också i friskolorna.” Det säger det skolansvariga kommunalrådet i Norrköping, Olle Johansson (S). Men hur det ska gå till vet han inte.

– I dag har de kommunala skolorna inte samma förutsättningar, säger Olle Johansson (S). Utbildningsnivån är mycket högre bland friskolornas elever. En del friskolors arbetssätt passar inte alla elever.

– Vi måste jämna ut de sociala skillnaderna, fortsätter han. Det måste till en större social blandning i alla skolor. Att bara gå med likasinnade är inte bra. Nu föll idén om lottning, men vi måste få fram något annat sätt.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


På frågan om en annan mix av elever i alla skolor inte skulle kräva någon form av tvång, svarar han att man måste hitta en hållbar kompromiss.

– Det är inte eleverna som är problemet, fortsätter han. Det är vi som inte förmår skapa ett fungerande system. Men det är svårt att ändra systemet. Det är populärt.

I dag är Sverige ensamt om ett system som tillåter företag att driva skolor. Tidigare hade även Chile samma system, men där har det lagts ner, då man inte tyckte att det fungerade.

Funnits i 25 år

Fritt val av skola fanns även tidigare, redan på 1960-talet, men bara på gymnasiet. Främst märktes det kanske i de största städerna som Stockholm, där det fanns fler skolor med samma linjer och tillval.

1992 infördes en fri etableringsrätt för skolor som drevs av företag – och fritt val också på grundskolan och antalet skolor växte. I dag konstaterar Skolvärlden att elevernas kunskaper sjunker, något som Pisa-testen dystert visat. Betygen har dock inte följt den utvecklingen. ”Ännu 25 år efter 1990-talets stora skolreformer är det svårt att få några tydliga svar på frågan hur dessa reformer påverkat utvecklingen i skolan”, skrev Jonas Vlachos i en krönika i tidningen Skolvärlden tidigare i år.

Resultat av slutbetyg räknat i meritpoäng för elever som avslutat årskurs 9 läsåret 2016/17. Riksnivå. 

Kommun

Totalt: 210,3

Flickor: 227,4

Pojkar: 196,7

Fristående

Totalt: 293,8

Flickor: 250,5

Pojkar: 228,8

Antalet godkända elever i alla ämnen i årskurs 9  2016/17, Norrköpings kommun. Andel i procent.

Totalt: 68,5

Kommunala: 63,2

Friskolor: 81,8

Kunskapsskolan: 97,3