Inrikes.

2017-05-06 05:14
Lidija Vuletic är ansvarig för teamet för palliativ vård i Norrköping. Målet är att göra patienters sista tid i livet så bra som möjligt.  Bild: Lisa Karlsson
Lidija Vuletic är ansvarig för teamet för palliativ vård i Norrköping. Målet är att göra patienters sista tid i livet så bra som möjligt.

Speciellt team ska göra döden lindrigare

Vården i livets slutskede kan bli mycket bättre. Det visar nationella utredningar. I Norrköping satsar kommunen på ett särskilt team för att förbättra den palliativa vården. 

Bedömning av patientens munhälsa, brytpunktssamtal och samtal med de anhöriga. Det är några av de saker som kan förbättras enligt Socialstyrelsen och statistik från det nationella palliativa registret. Ett register där vård- och omsorgssektorn ska rapportera omständigheterna kring samtliga dödsfall. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


I Norrköping startades i höstas ett team med inriktning på den palliativa vården. Lidija Vuletic är enhetschef för hälso- och sjukvårdsorganisation tre, en av initiativtagarna till teamet och nu den som ansvarar för det. 

– Vi har länge jobbat med att utveckla den palliativa vården i Norrköping, men vi såg att det fanns mer att göra och därför har det palliativa teamet bildats som ett projekt under ett år, berättar hon. 

I teamet arbetar två sjuksköterskor, en arbetsterapeut och en sjukgymnast. 

– Det är viktigt att vi fångar alla delar inom den palliativa vården och det är viktigt att det är ett teamarbete, säger Lidija Vuletic. 

”Ta in hela människan”

Uppdraget består i att fortlöpande ta del av ny forskning kring vård i livets slutskede och att sprida kunskaperna vidare till övriga anställda inom vården i kommunen, samt att förmedla vikten av att respektera patientens vilja och utforma vård och behandling utifrån det med fokus på kvalitet. 

– På latin betyder palliativ mantel. Palliativ vård handlar om att ta in hela människan, säger Lidija Vuletic.

Teamet är även ansvariga för rapporteringen till det nationella palliativa registret. 

– I registret svarar man på 30 olika frågor kring patientens hälsa i livets slutskede och det är ett viktigt verktyg för att se var förbättringar behöver göras, säger Lidija Vuletic. 

Frågorna handlar bland annat om smärta, mänsklig närvaro vid dödsögonblicket och om de bedömningar av patientens hälsa som har gjorts. Teamet övervakar och analyserar resultaten för att sedan ta fram förslag på förbättringar. 

– Just nu är vi i slutfasen av att utbilda alla kontaktpersoner och ombud inom den palliativa vården. Det är de personer som teamet jobbar mot ute på boendeenheterna, deras förlängda armar. 

I dagsläget finns en kontaktperson per tio patienter på de olika enheterna och en till två sjuksköterskor är ombud per organisation. 

”Palliativ vård är komplex”

Utbildningarna handlar om att lindra fysiska, psykiska, sociala och existentiella symptom. 

– Det är viktigt med helheten. Att inte bara fokusera på ett symptom. Smärta kan vara mycket mer än bara fysisk smärta. Det handlar om att se hela människan. Jag kanske har ont för att jag har olösta konflikter till exempel. Det är komplex vård och det behöver personalen som är nära patienterna känna till och kunna bemöta, säger Lidija Vuletic. 

Hur smärta kan hanteras, anhöriga bemötas och hur en kan skapa ett bra samtal med patienten är andra delar av den palliativa vården som tas upp under utbildningen. Generellt har personalen uttryckt att utbildningen är bra och behövs. 

– Palliativ vård är komplex. Det är inte lätt att bemöta och vårda en människa som till exempel har svår smärta och ångest. Då är det viktigt att ha bra verktyg för att kunna ta tag i det och ta sig tid att planera vården utifrån patientens önskemål och förutsättningar, säger Lidija Vuletic. 

Myrsteg, men går framåt

Redan nu kan vissa förbättringar ses. En av dem är att antalet registreringar i det nationella registret har ökat. Även bedömningarna av smärtlindring och munhälsa har förbättras. 

– Det är myrsteg, men det går framåt. Och även om vi ligger bättre till än genomsnittet i Sverige vad gäller den palliativa vården, så går det fortfarande att göra många förbättringar, säger Lidiia Vuletic.