Inrikes.

2017-06-30 06:00
  • Anders Frick, rektor för den kommunala vuxenutbildningen och SFI vid S:t Olofsskolan i Norrköping. Bild: Lisa Karlsson
    Anders Frick, rektor för den kommunala vuxenutbildningen och SFI vid S:t Olofsskolan i Norrköping.
  • I Norrköping har SFI-eleverna ökat från 400 till 1800 sedan 2015 och kön för att få börja läsa svenska för invandrare är fortsatt lång. För skolan och lärarna innebär det stora utmaningar.  Bild: Lisa Karlsson
    I Norrköping har SFI-eleverna ökat från 400 till 1800 sedan 2015 och kön för att få börja läsa svenska för invandrare är fortsatt lång. För skolan och lärarna innebär det stora utmaningar.

Rektorn på SFI: Låt integrationen ta tid

Mer tid till studier, fler behöriga lärare och färre antagningstillfällen. Det efterlyser Lärarförbundet sedan de genomfört en enkät bland lärare på kommunala vuxenutbildningar och inom SFI. I Norrköping ses tiden SFI-eleverna får för studier som den största utmaningen.

Enkäten ”Den kommunala vuxenutbildningen – en ny chans på riktigt” som Lärarförbundet presenterade i maj i år pekar på flera svaga punkter inom utbildningen i svenska för invandrare, SFI. Drygt 500 lärare inom kommunal vuxenutbildning har svarat på enkäten. Av SFI-lärarna uppger 85 procent att de arbetar på en skola som tar emot nya elever en gång i månaden eller oftare. Fyra av tio uppger att deras skola tar emot nya elever så ofta som en gång i veckan. Det ständiga inflödet av nya elever gör det svårt att planera undervisningen och hela tre av fyra SFI-lärare upplever just detta som den allra största utmaningen med undervisningen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Gruppdynamiken förändras

Heikki Bodsunder, representant för Lärarförbundet i Norrköping, känner igen sig i problematiken.

– Om de uppgifter som jag har stämmer så tar de emot nya elever ibland mer än en gång i veckan vid SFI i Norrköping. Problemet blir ju att gruppdynamiken förändras hela tiden och att man får börja om från början på ett annat sätt. Så det är ju tufft att undervisa då, säger han.

En tredjedel av de SFI-lärare som svarat på enkäten beskriver bristen på behöriga lärare som ett stort problem. Det är däremot något som inte stämmer i Norrköping, anser Heikki Bodsunder.

– Här har behörigheten varit nästan hundraprocentig. Hur det ser ut höst törs jag däremot inte uttala mig om, säger han.

Anders Frick, rektor för den kommunala vuxenutbildningen och SFI vid S:t Olofsskolan i Norrköping känner bara delvis igen sig i bilden av SFI-lärarnas situation som målas upp i enkätanalysen. Precis som Heikki Bodsunder säger han att SFI i Norrköping inte har haft problem med att rekrytera personal. Detta trots att skolan växt enormt sedan 2015. Från 400 elever till 1 800 elever.

– Under omständigheterna tycker jag att vi har lyckats bra. Vi har varit bra på att vara flexibla med lokaler och förra året rekryterade vi 16 nya lärare. I år rekryterar vi tolv nya. Alla har inte de där 30 extra poängen i svenska som andra språk som krävs för att bli behörig SFI-lärare, men de allra flesta är behöriga lärare, säger Anders Frick.

Kontinuerlig antagning

Vad gäller utbildningens form anser Anders Frick att en kontinuerlig antagning är en förutsättning.

– Människor som kommer till Sverige måste få börja läsa svenska så fort som möjligt för att det ska fungera med integration och jobb, säger han.

Visst är det utmanande för lärarna att det i en klass kan sluta två elever ena veckan och börja tre nya nästa vecka, samtidigt som en annan del av klassen är på praktik.

– Men en professionell lärare individanpassar undervisningen och vi är ändå så stora att vi kan nivåanpassa grupperna ganska bra, säger Anders Frick.

Problematisk med tiden

Tiden SFI-eleverna får för studier upplever han som mer problematisk – de slussas för snabbt in i olika arbetsinsatser. Den nationella bilden av vem SFI-eleven är har han också svårt för.

– På nationell nivå pratar man hela tiden om de få nyanlända som lyckas få jobb. De andra pratar man inte om. Man vill inte se den tillgängliga statistiken om hur många av dem som kommer hit som är lågutbildade och måste börja på noll med att lära sig bokstäver, säger Anders Frick.

Han frustrweras över regeringens krav på att även dessa ska ha arbete så snabbt som efter bara ett par år och menar att det är orimligt.

– För de som är 60 plus kanske det skulle räcka med god svenska som mål. Men det är inte politiskt korrekt att säga. Alla ska ut i arbete, säger Anders Frick.

Att lägga ribban på en rimligare nivå och låta integrationen och språkinlärningen ta lite längre tid skulle alla vinna på, tror Anders Frick.

– Som det ser ut i dag får 60 procent ekonomiskt bistånd när etableringsstödet tar slut. Ungefär tre procent får riktiga jobb, säger Anders Frick.