Inrikes.

2017-03-31 05:48
Av de 296 barn som nu finns placerade i olika familjer i Norrköping har 52 barn placerats genom konsulentstödda organisationer.  Bild: Jessica Gow/TT
Av de 296 barn som nu finns placerade i olika familjer i Norrköping har 52 barn placerats genom konsulentstödda organisationer.

Privata familjehem blir dyrt för kommunen

Att placera barn i familjehem som levereras av privata företag är dubbelt så dyrt som att placera barn i kommunens egna familjehem. Dessutom kan familjer som har underkänts av kommunen godkännas av de privata företagen. "Vi strävar hela tiden efter att minska antalet konsulentstödda familjehem", säger Ingela Klint, enhetschef för familjehemsenheten vid Norrköpings kommun.

Att placera ett barn i ett så kallat konsulentstött familjehem, alltså genom ett privat företag, kostade förra året i snitt 2 052 kronor per dygn. Det är mer än dubbelt så mycket som ett kommunalt familjehem kostar. Men det är inte bara pengar och ekonomi som gör att Ingela Klint önskar att alla barn placerades i kommunala familjehem.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


 – Vi vill ha familjehemmen nära oss, att vi inte ska gå via en organisation. För vi har också sett, och det blev extra tydligt i samband med den stora vågen av ensamkommande barn, att flera nya organisationer dök upp som levererade ganska oseriösa familjer. Familjer som vi själva har sagt nej till kunde dyka upp hos dem som ett alternativ, berättar hon.

Nekas av kommunen – familjehem ändå

Att familjer, som har nekats att bli ett kommunalt familjehem i ett tidigare skede, upptäcks när de dyker upp hos organisationer är inte självklart. Kommunen får inte föra register över familjer som har ansökt om att bli familjehem. Det enda de kan göra är att se om de har lämnat in en förfrågan tidigare – och lita till de egna anställdas goda minne.

– Det svåra är att dessa familjer också går runt till andra kommuner. Det är där man skulle önska att det fanns något register så att det inte blir så att vi säger nej här, medan någon annan säger ja där, säger Ingela Klint.

Orsakerna till att en familj nekas att bli familjehem kan vara flera. Någon i familjen kan förekomma i polisregistret, familjen bor för litet, familjen själv har svårt att komma ut på arbetsmarknaden eller har sociala problem. 

– Vi tänker ju att man ska ha extra av tid, ha en stabil livssituation där man inte står inför några stora förändringar, ett engagemang och kunskap om omvård och fostran; helt enkelt resursstarka familjer som har ett överskott. Och att man kan förstå och sätta sig in i någon annans situation. Samarbete är jätteviktigt. Att man kan samarbeta med de biologiska föräldrarna och med socialtjänsten, säger Ingela Klint.


 

Högre ersättningen

I dagsläget använder kommunen flera olika sökvägar och forum, samt annonserar efter familjehem. Men om ingen matchande familj hittas vänder de sig till någon av de upphandlade organisationer som de har samarbete med. 

– Och det finns så klart bra organisationer också, som är seriösa och som vi har stort förtroende för, säger Ingela Klint. 

Av de 296 barn som nu finns placerade i olika familjer i Norr-köping har 52 barn placerats genom konsulentstödda organisationer. 

– Vi har haft en målsättning under flera år att vi ska minska
antalet konsulentstödda placeringar, men det har vi inte riktigt levt upp till. Men det är något vi strävar efter hela tiden, säger Ingela Klint.

En av anledningarna till att familjer väljer att bli familjehem via en organisation i stället för via kommunen är att organisationerna ofta erbjuder mer stöd och tätare träffar. Men det handlar också om den högre ersättningen, tror Ingela Klint. 

Göra en rekrytering ihop i länet

Grannkommunerna försöker att samarbeta genom att erbjuda varandra matchande platser i den mån det går.
– Om vi har en familj som passar jättebra till ett barn från Söderköping till exempel så är det klart att de får den familjen. Det är ett sätt att utveckla vår egen verksamhet, att samarbeta mer. Men jag tror på sikt att man behöver göra någon form av rekrytering ihop i länet. Så gör ju till exempel en del Stockholmskommuner. På det sättet skulle vi kunna konkurrera på allvar med organisationsfamiljerna, säger Ingela Klint.

Familjehem

Kommunen söker många olika sorters familjehem för att kunna hitta en bra matchning till respektive barn. Just nu söker de dock lite extra efter förstärkta familjehem, där någon i familjen ska kunna vara hemma och få heltidslön för arbetet då uppdraget är mer krävande. Kommunen ser gärna att det är människor som har erfarenhet från sjukvården eller skolans värld. 

Barn placeras i familjehem på grund av omsorgsbrist. Omsorgsbristen kan bero på att föräldrarna har missbruksproblem, någon form av funktionshinder, en lindrig utvecklingsstörning, eller psykisk ohälsa. När det gäller äldre barn eller ungdomar kan det handla om ungdomens eget beteende. 

I dag har kommunen cirka 190 familjehem som har uppdrag. Cirka 15 barn står i kö i väntan på placering. 

I Norrköping finns omkring 300 ensamkommande flyktingbarn. Av
dem är 63 barn utplacerade hos familjer.  

Kostnaden för att placera ett barn i ett kommunalt familjehem snittade förra året på 886 kronor per dygn. En plats i ett konsulentstött familjehem kostade i snitt 2 052 kronor per dygn.