Inrikes.

2017-06-16 06:00
  • När ETC Norrköping besökte kökschefen Monika Hertzman på Söderportens skola stod det raggmunk från Findus på menyn.  Bild: Lisa Karlsson
    När ETC Norrköping besökte kökschefen Monika Hertzman på Söderportens skola stod det raggmunk från Findus på menyn.
  • Alla färska grönsaker i de kommunala köken ­kommer från Östgöta trädgårdshall.
    Alla färska grönsaker i de kommunala köken ­kommer från Östgöta trädgårdshall.
  • ”Vi har så duktiga producenter i kommunen, varför använder vi oss inte av dem? Då pratades det även generellt mycket om säker mat, matens kvalitet och att kunna gynna lokala producenter av mat”, säger Annicki Oscarsson (KD). Bild:  Hasse Holmberg/TT
    ”Vi har så duktiga producenter i kommunen, varför använder vi oss inte av dem? Då pratades det även generellt mycket om säker mat, matens kvalitet och att kunna gynna lokala producenter av mat”, säger Annicki Oscarsson (KD).

Liten del närproducerat   på kommunens tallrikar

Grädde från Finland, lök från Turkiet­ och nötfärs från Tyskland. Trots kommunens mål att öka andelen närproducerat och svenskt, finns det ingredienser från elva olika länder på matsedeln i ett av Norrköpings skolkök under en vecka. 

ETC Norrköping har granskat maten som lagas i köket på Söderportens skola under en vecka. Det visar sig att de 21 ingredienserna som har använts kommer från elva olika länder. De laktosfria mejeriprodukterna kommer från Finland, torskfilén från Kina och purjolöken från Turkiet. Åtta produkter är svenska och av dem är endast tre närproducerade; skalad potatis, morötter och skivad limpa. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Till maten på matsedeln serveras varje dag salladsbuffé, hårt bröd och mjölk. 

– Alla de färska grönsakerna kommer från Östgöta trädgårdshall och vi strävar efter att en så stor del som möjligt ska vara ekologisk. Mjölk och yoghurt kommer från Arla och smöret från Carlshamns mejeri, berättar Monika Hertzman, som är kökschef vid Söderportens skola.

Enligt kommunens riktlinje för kostverksamhet som började gälla i januari 2013 skulle 30 procent av maten som serveras i Norrköpings kommunala kök vara ekologisk år 2015. Samma år skulle 20 procent av maten vara närproducerad. Men enligt kommunens egna mätningar var endast 23,5 procent av maten ekologisk och 11,5 procent närproducerad år 2015. 

Hänsynstagande till riktlinjer

I köket på Söderportens skola lagas även mat till Smedbyskolan, samt till sex olika förskolor i Hageby och ­Navestad. Monika Hertzman förklarar att de enskilda köken har små medel att styra över innehållet i maten. När de handlar måste de följa gällande avtal och upphandlingar såväl som att hålla sig till den basmatsedel som kommunen har tagit fram. 

– Vi är fria att göra vissa avsteg från matsedeln, men huvudråvaran måste vara den samma. Om det står korvstroganoff till exempel, så måste det vara en rätt med korv den dagen, säger hon. 

Ansvarig politiker är kommunal­rådet Karin Jonsson (C). Enligt henne­ arbetas det kontinuerligt med kostriktlinjerna och kommunen måste även ta hänsyn till och följa­ riktlinjerna när de gör inköp och upphandlingar. 

Mer ekologiskt än närproducerat

Hittills har det gjorts större framsteg vad gäller andelen ekologisk mat än av närproducerad mat. En orsak är enligt Karin Jonsson att det är svårt att hitta lokala leverantörer som kan leverera stora volymer. 

– De flesta jobbar mot större grossister. Om man tittar på grisar till exempel så skickar de flesta sina grisar till ett centralt slakteri. Det är inte så mycket hemslakt som går direkt utan det mesta går via slakterier. Så det är inte så himla lätt, då måste man ha en annan typ av organisation. Vi har försökt att göra det här genom direkta små inköp, av bland annat älgkött och kalkon, men det är så små mängder, det går inte i en sådan stor kommun som Norrköping, säger Karin Jonsson och hänvisar till de ton av kött som kommunen köper in för att laga omkring 22 000 portioner mat om dagen. 

Högre krav än i andra länder

Karin Jonsson menar att leveran­serna måste organiseras på ett annat sätt för att kommunen ska kunna få in mer östgötsk mat i sina kök. Ett lyckat exempel hon tar upp är Östgöta trädgårdshall. 

– Där samarbetar man i en organisation som samordnar alla grönsaksodlare i länet och kan klara upphandlingar. Och på samma sätt måste vi säkert jobba med andra varor, säger Karin Jonsson. 

Reglerna vid upphandling, som att kommunen enligt EU:s regler inte får kräva att maten ska vara svensk, ser hon inte som ett problem. 

– Vi har regeln att man ska upphandla enligt svenska miljö- och djurskyddslagar och det gör att man sållar ut väldigt många länder som inte kan vara med på upphandlingar. För vi har ju högre krav än vad man har i andra länder, så på så vis får vi in flera svenska varor, men däremot är det inte säkert att de är närproducerade inom vår kommun, säger Karin Jonsson. 

Hon berättar även att kommunen just nu står i startgroparna för ett samarbete med LRF för att få till fler avtal med lokala matproducenter. 

– Där ska vi försöka lyfta de här frågorna med att ta in mer närodlat. Vi ska även jobba med samordnad varudistribution; att man lämnar till en mindre samordnings- och omlastningscentral och att det sedan körs ut därifrån. Det kan gynna mindre leverantörer. Vi ska även titta på myndighetsutövning och hur vi kan underlätta för leverantörerna och hur det kan bli lättare för mindre leverantörer att lämna anbud, ­berättar Karin Jonsson.  

Läs vidare på nästa sida: Pedagogiska krav gav mer ­närproducerad mat i Ödeshög