Inrikes.

2017-10-06 06:00
Andreas Cederlund, doktor i odontologi och sakkunnig i tandvård på Socialstyrelsen­. Bild: Socialstyrelsen
Andreas Cederlund, doktor i odontologi och sakkunnig i tandvård på Socialstyrelsen­.

”Klassamhället sätter avtryck i kropparna”

För första gången på länge går det att se att karies ökar bland barn i förskoleåldern. En oroande utveckling, menar Andreas Cederlund, doktor i odontologi och sakkunnig i tandvård på Socialstyrelsen.

 

– Många av de som fyller 21 år i dag i Sverige har aldrig haft karies, säger Andreas Cederlund.

Detta menar han är ett resultat av den stora tandhälsoreform som infördes i Sverige för drygt 80 år sedan, och som har lett till att svenskarna, med gratis tandvård upp till 21 års ålder, ligger i topp vad gäller tandhälsa. Och enligt både Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten blir svenskarnas tandhälsa bättre för varje år.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


De senaste åren har toppstatistiken dock grumlats. Skillnaderna mellan olika grupper i samhället har börjat öka igen. De lägst utbildade, arbetslösa och nyanlända hänger inte med i utvecklingen.

– De avstår från de förebyggande kontrollerna, och går inte till tandläkaren förrän det är akut. Då kräver det ofta större och mer kostsamma insatser.

– Det här skapar ojämlikhet. Redan utsatta grupper får sämre tandhälsa och högre kostnader.

Socioekonomisk tillhörighet spelar in

Skillnaderna hänger, enligt Andreas Cederlund, ihop med socioekonomisk tillhörighet.

– Många har inte möjligheten att göra hälsosamma val vad gäller kost och tandläkarbesök. Man har helt enkelt inte råd, säger han.

Enligt Andreas Cederlund ärver barn sina föräldrars vanor och beteenden.

– Vi ser att barn till föräldrar som inte går till tandläkaren riskerar att få karies i högre grad, trots att tandvården är gratis för barn.

Men enligt Andreas Cederlund är tandhälsan mindre knuten till arv än till miljö.

– Ett barn som växer upp med högutbildade föräldrar i ett socioekonomiskt svagt område riskerar sämre tandhälsa än om hen växt upp i ett socioekonomiskt starkt område.

– Det handlar om grannskapseffekten. Barnen blir så att säga ”smittade”. Genom att befinna sig i en kontext där jämnåriga har sämre tandhälsa, riskerar barnet att också få det. Man är alltså inte vaccinerad bara för att man har högutbildade föräldrar.

I socioekonomiskt starka områden är däremot karies bland barn nästan helt utrotat i Sverige i dag.

– Vi har sett flera helt kariesfria generationer växa upp. Det visar att karies är en sjukdom som barn som lever i Sverige i dag inte ska behöva få, säger Andreas Cederlund och menar att det går att undvika genom att borsta tänderna morgon och kväll och undvika socker och småätande.

”Finns ett klassmönster”

Kjell Rautio är välfärdsutredare på LO och har bland annat varit med och tagit fram utredningen ”Klasssamhällets dolda leende” som kom ut 2015. Han säger att det finns en social påverkan beroende på klasstillhörighet. Att barn tar efter beteenden, vanor och rutiner.

– Det finns ett klassmönster som inte bara återspeglar sig i barns tandhälsa utan även i deras övriga hälsa. Vi kan se att klassamhället sätter avtryck i kropparna, säger han.

Kjell Rautio menar att i takt med att klasskillnaderna minskade fram till 1980-talet så utjämnades också skillnaderna i barns tandhälsa.

– Men sedan 1990-talet har vi sett hur klasskillnaderna har börjat öka igen, och det sätter sig i skinnet på folk, säger han.

Vill återreglera tandvården

Kjell Rautio anser att tandvården på sikt borde bli en del av hälso- och sjukvården.

– Ett tandläkarbesök ska inte kosta mer än att gå till primärvården.

Men han säger att det kräver att hela systemet ses över.

– På 1990-talet avreglerades tandvården. Om vi inte återreglerar den riskerar ökade subventioner att rinna i väg i vinstmarginaler.

Han menar också att reformer som fria skolvalet har bidragit till att försämra barns tandhälsa.

– På 1980-talet gick ungar från arbetarklass och medelklass i samma skola. Det hade en god effekt på barns och ungas hälsa.

– En avreglerad välfärdsproduktion har brutit ner dessa dynamiska välfärdsprocesser vars främsta syfte varit att främja jämlikhet.