Inrikes.

2017-11-24 06:00
Också elever med problem söker sig hit, där den kommunala skolan misslyckats, säger Markus Brunfelt, rektor på Kunskapsskolan i Norrköping.  Bild: Åke Lindgren
Också elever med problem söker sig hit, där den kommunala skolan misslyckats, säger Markus Brunfelt, rektor på Kunskapsskolan i Norrköping. 

Högre betyg i friskolorna: ”Vi är helt enkelt bättre”

”Vi jämför oss inte med kommunala skolor längre. De ligger för långt efter.” Det säger rektorn på Kunskapsskolan i Norrköping, Markus Brunfelt, om att friskolor generellt har högre betygssnitt än kommunala skolor.

Betygsinflation och generös betygssättning på friskolor har länge varit ett diskussionsämne i debatten. Skolverkets statistik visar också att friskolorna ger sina elever högre betyg än vad kommunala skolor gör över hela landet. Frågan är vad det beror på.

På gymnasienivå låg andelen elever som tog examen på 100 procent eller näst intill på Norrköpings friskolor. Så såg det inte ut i de kommunala gymnasierna.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Bland de avgående niorna i våras blev drygt två av tre godkända i alla ämnen i kommunens skolor. I friskolorna var samma siffra drygt fyra av fem och i Kunskapsskolan nästan alla.

 – Vi har väldigt vassa lärare och betydligt fler med legitimation än kommunala skolor, säger Markus Brunfelt, rektor över 490 elever och 35 lärare på grundskolenivå.

– Vi har en sammanhållen och genomtänkt pedagogik och satsar mycket på fortbildning av lärarna.

Föräldrarna har högre utbildning

Men andra ser helt andra orsaker till friskolornas högre betygsnivåer. Sten Svensson är en pensionerad lärare och före detta chefredaktör för Lärarnas tidning och i dag knuten till LO:s tankesmedja Katalys.

 – Eleverna sorteras efter föräldrarnas utbildningsnivå, säger Sten Svensson. I kommunala skolor har elevernas föräldrar betydligt mycket lägre utbildningsnivå än i friskolorna. Det är i dag helt avgörande för en elevs möjlighet till framgång.

Ingen skillnad på nationella prov

Han får medhåll av debattören och professorn i nationalekonomi vid Stockholms universitet, Jonas Vlacho.

– Den helt dominerande orsaken till friskolornas högre betygsnivåer är elevunderlaget, där friskolornas föräldrar har högre utbildning än föräldrar till elever på kommunala skolor.

 – Ser man till nationella prov visar de att det är rätt likvärdigt i kunskap mellan fristående skolor och kommunala skolor, fortsätter Jonas Vlacho. Pisa-testen visar samma sak.

 – Att ha skötsamma och väl fungerande elever är ett måste för friskolorna, säger Sten Svensson. Utan dem skulle de inte få de vinster de har i dag. Och det är bra marknadsföring.

Enligt forskare och debattörer finns betygsinflationen i dag på både friskolor och vid kommunala skolor, men är större hos friskolorna.

 – Skolorna rättar själva de nationella proven och ett test visade att friskolorna var generösare med betygen, säger Jonas Vlachos.

”Mer tid för undervisning”

Det är lite märkligt att se att de friskolor som har lägst lärartäthet, säger Sten Svensson, har de högsta betygen och nämner särskilt Kunskapsskolan.

– Betygsinflation är ett slarvigt begrepp, tycker Markus Brunfelt. Skulle utbildade lärare medvetet sätta för höga betyg? Det tror jag inte på.

 – Våra lärare har mer tid för undervisning av eleverna, kontrar Markus Brunfelt. Det beror på att våra lärare inte behöver lika mycket kringtid, till exempel för planering av lektioner.

 Kunskapsskolan har ett system med central planering för alla lektioner i alla ämnen. Det finns en framtagen mall, som bara behöver justeras för respektive klass. Samtidigt betonar Markus Brunfelt vikten av att möta varje elev på dess egna villkor. 

På frågan om det skulle göra någon skillnad om Kunskapsskolan hade samma elevsammansättning i samma utsträckning som en kommunal skola svarar han att även Kunskapsskolan har elever med olika problem och diagnoser.

 – Det låter kanske kaxigt, men det skulle inte göra någon skillnad, säger han. Vi är helt enkelt en bättre skola.