Reportage.

2017-06-21 06:00
  • Moa Mannheimer är chef för det nationell­a kunskapscentret Barnafrid i Linköping.  Bild: Eva Bergstedt
    Moa Mannheimer är chef för det nationell­a kunskapscentret Barnafrid i Linköping. 
  • ”Nätövergrepp ger minst lika hög psykisk ohälsa som de som sker utanför internet. Det visste vi inte förut”, säger Moa Mannheimer.  Bild: Erik Nylander/TT
    ”Nätövergrepp ger minst lika hög psykisk ohälsa som de som sker utanför internet. Det visste vi inte förut”, säger Moa Mannheimer. 

De samlar kunskap för att hjälpa utsatta barn

Våld och övergrepp mot barn har funnits i alla tider. Nu byggs ett nationellt kunskapscentrum i Öster­götland – Barnafrid – som ska vara ett stöd för alla som i sina jobb möter utsatta barnen.

”Vi arbetar för ett nationellt omhändertagande som ska se likadant ut oavsett var i landet barnet bor, i Norrköping, Värmland, ­Dalarna eller Norrlands inland. I dag är det inte så”, säger Moa Mannheimer.

Moa Mannheimer är psykolog och chef för Barnafrid som etablerades 2015 i Linköping och invigdes i slutet av förra året. Linköpings universitet ansvarar för centrumet, på uppdrag av regeringen. Totalt arbetar nio personer där för att själva forska, men också för att samla nationell och internationell forskning om våld och andra övergrepp. Det kan handla om fysiskt, psykiskt, sexuellt och krigsrelaterat våld. Uppgiften är att sprida kunskapen och utveckla insatser för att skydda barnen. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


”Samhället hänger inte med”

Våld mot barn är universellt och styrs av samma mekanismer som det alltid har gjort, konstaterar Moa Mannheimer.

– Men vägarna ändras, i vår tid har vi till exempel internetrelaterad brottslighet. Samhället hänger inte med.

Det är här Barnafrid kan göra skillnad, menar Moa Mannheimer. I slutet av förra året publicerades en rapport därifrån som visar att sexuella övergrepp på nätet är lika allvarliga som de fysiska. Det kan till exempel handla om att en vuxen via tjat eller hot om våld eller hämnd tvingar ett barn att göra sexuella handlingar framför en webbkamera.

– Nätövergrepp ger minst lika hög psykisk ohälsa som de som sker utanför internet. Det visste vi inte förut, säger Moa Mannheimer.

Resultaten kan vara viktiga för rättsväsendet och ett bidrag till debatten om sexuella nätövergrepp.

– Det är förstås också viktig kunskap för alla som arbetar med barn och ungdomar och som kan möta unga som är utsatta för det.

Större kontaktnät – större kompetens

Genom att det nu finns ett nat­ionellt kunskapscentrum ökar möjligheterna att återkoppla till myndigheter vilka metoder och insatser som fungerar, och vilka som inte gör det.

– Utsatta barn är svåra ärenden. Vuxna måste veta vad de gör. För barnen är det avgörande hur de vuxna agerar i en kris med våld och övergrepp. Hanterar de den på ett professionellt sätt och ger rätt insatser så finns det en fantastisk möjlighet för barnen att återhämta sig och få ett bra liv, även efter mycket allvarliga händelser.

Arbetet med att stötta yrkesverksamma runt om i Sverige sker redan genom upparbetade nätverk inom till exempel barnpsykiatri, socialtjänst, barnmedicin och polis. De erbjuds utbildningar och föreläsningar som berör deras områden. På köpet får de tillfälle att träffas, utbyta erfarenheter och samtala om sådant de tycker är viktigt i jobbet.

– Vi vill också ha med frivilligorganisationer som Rädda barnen, Röda korset och Stadsmissionen. Men även rättsväsendet, det hänger lite vid sidan av i dag, säger Moa Mannheimer.

Hon nämner också andra ideella aktörer, som till exempel fotbollstränare och scoutledare. De kan ofta vara bland de första som upptäcker att något inte står rätt till hos ett barn.

Ett stöd för personal

Moa Mannheimer räknar med att Barnafrid ska kunna vara ett konkret stöd när till exempel en förskolechef eller socialarbetare konfronteras med misstänkt våld mot ett barn.

– Vi håller på och bygger upp vår hemsida där tanken är att de steg för steg ska få veta vad de ska göra i sådana situationer. Med rätt kunskap och rätt verktyg är det lättare att känna sig motiverad i sin yrkesroll, annars finns risken att drabbas av hopplöshet när man jobbar i en slimmad organisation med personalbrist.

Själv har hon arbetat som psykolog med barn och ungdomar i 15 år. Hon vet hur tufft arbetet kan vara.

– Många pendlar nog mellan hopp och hopplöshet. Jag hoppas att Barnafrid på sikt kan göra skillnad. Här finns en massa kunskap som rätt använd kan förändra utsatta barns liv. Det är enormt hoppingivande. 

Läs mer om Barnafrid på: www.barnafrid.se