Inrikes.

2017-12-01 06:00
Det är fortfarande brist på familjehem, men vi har varit tvungna att hitta lösningar i form av konsulentstödda familjehem. En kostsam lösning, säger Ingela Klint, chef för familjeenheten vid Norrköpings kommun.  Bild: Johan Nilsson/TT
Det är fortfarande brist på familjehem, men vi har varit tvungna att hitta lösningar i form av konsulentstödda familjehem. En kostsam lösning, säger Ingela Klint, chef för familjeenheten vid Norrköpings kommun.

Brist på familjehem – en kostsam historia

Det råder brist på familjehem i Norrköping. Kommunen tvingas därför att köpa in familjehemsplatser från externa företag. En dyr lösning som har kostat 26 miljoner kronor bara i år.

”Vi får sämre översyn samtidigt som det är mycket dyrare”, säger Ingela Klint, chef för familjeenheten vid Norrköpings kommun.

Bristen på familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner är ett stort problem i Norrköpings kommun. Varje kvartal skickar socialnämnden en rapport till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), med beslut om barnplaceringar som socialtjänsten inte har lyckats tillgodose inom en tidsperiod på tre månader.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Kostsamt med konsulentstödda hem

I år har sammanlagt 23 barn­ärenden skickats vidare till myndigheten. Men till skillnad mot föregående år gäller de overkställda besluten endast kontaktfamiljer och kontaktpersoner.

– Det är fortfarande brist på familjehem, men vi har varit tvungna att hitta lösningar i form av konsulentstödda familjehem. En kostsam lösning, säger Ingela Klint.

I dagsläget har Norrköpings kommun ramavtal med 20 så kallade konsulentstödda familjehem – det vill säga företag som säljer familjehemsplatser till kommunen. För en placering hos ett konsulentstött familjehem betalar kommunen mellan 2 000 och 4 000 kronor per dygn.

– Och för våra egna familjehem betalar vi 600–700 kronor per dygn. Det är stor skillnad, säger hon.

Den ekonomiska skillnaden går till företagen.

– Däremot har familjerna haft tillgång till dygnet runt-stöd och rådgivning hos företagen. Men det har vi sett till att vi också kan erbjuda nu, säger Roger Källs (S), socialnämndens ordförande.

Störst brist är det på familjehem som kan ta emot svårare fall, enligt Ingela Klint.

– Det är ett väldigt stort glapp mellan HVB-vård och familjehemsvård, och däremellan skulle vi behöva ha ett alternativ, säger hon.

Socialnämnden vill minska antalet

Roger Källs säger att det ofta är den kompetensen kommunen köper in från de konsulentstödda familjehemmen.

– De har kunnat erbjuda familje­hem med högre kompetens. Ofta hem där föräldrarna inte jobbar utan placeringarna är deras huvudsakliga sysselsättning, säger han.

Eftersom HVB-hem är dyrt har socialnämnden som mål att minska antalet placerade barn på dessa hem.

– Därför är det ändå en ekonomisk förbättring med dessa konsulentstödda familjehem. Och förhoppningsvis också bättre för barnen, säger Roger Källs.

Men enligt Ingela Klint stämmer det inte att de konsulentstödda familjehemmen skulle erbjuda mer professionella familjehem. Tvärtom.

– De har också tufft att hitta familjer, det märker vi på kvaliteten. Det kan vara familjehem som vi har sagt nej till, som vi sedan får förslag på från deras sida, säger hon.

”Inte alls samma insyn”

En annan nackdel med de företagsstödda familjehemmen är att kommunen inte har samma kontroll.

– Vi har inte alls samma insyn, säger Ingela Klint.

Både Roger Källs och Ingela Klint är överens om att den bästa lösningen vore att familjehemmen var direkt knutna till kommunen.

– Vi ska genomföra flera rekryteringskampanjer under 2018. Bland annat kommer att vi gå ut till företag och organisationer och informera, säger Ingela Klint.

Under hösten kommer också organisationen Knas hemma att föreläsa för kommunens uppdragstagare.

– Uppdragstagaren får bjuda med sig en vän. Förhoppningsvis leder det till nyrekryteringar.

– Varje månad har vi också informationskvällar som vi bjuder in till via sociala medier, säger hon.

Relaterade artiklar